– Man lär sig att arbeta med koka innan man lär sig att läsa och skriva, säger en av de colombianska “kokainkockarna” som OCCRP intervjuat.
Han flögs till Europa för att tillverka kokain på ett labb i närheten av Madrid. Mannen uppger att han fick motsvarande drygt 5 000 kronor för varje producerat kilo kokain. Trots att han var arbetsledare för sex personer var han långt ner i det kriminella nätverkets hierarki.
Gänget som styrde labbet tog hans pass, skötte alla resebokningar och ordnade med dokumentation. Under tiden i labbet tilläts han endast lämna kokainångorna en gång per dygn, vid midnatt.
Läckta dokument
SVT har tillsammans med grävredaktionen OCCRP, och över 40 andra mediepartners, tagit del av läckta dokument från den colombianska åklagarmyndigheten.
Läckan ger en bild av hur den internationella narkotikahandeln går till.
• Kokainet förädlas i högre grad utanför Colombia och Latinamerika. En rad nya labb upptäcks varje år i Västeuropa. På ett kokainlabb, som polisen i Nederländerna slog till mot 2020, kunde det produceras upp till 200 kilo kokain per dag med hjälp av 13 influgna “kokainkockar”.
• Ligornas metoder för att smuggla kokainet till Europa utvecklas ständigt. Ofta göms narkotikan i lagliga produkter som kaffe, palmolja eller gödningsmedel. Det finns också exempel på när textilier som jeans impregnerats med kokain som sedan separeras från plaggen.
• De latinamerikanska drogkartellerna tycks inte längre ha samma särställning i kokainindustrin. De senaste åren har internationella nätverk, från bland annat Albanien och Serbien, etablerat sig i Sydamerika. Kriminella samarbeten över gränser har resulterat i nya vägar och metoder för smugglingen.
Rekordbeslag av kokain
Kokainet som tillverkas i labben runt om i Europa hamnar även i Sverige. Tullverket har hittills i år beslagtagit över ett ton kokain som skulle till Sverige – det gör 2023 till det år då mest kokain beslagtagits någonsin i Sverige.