En maktkamp har blossat upp då USA:s president framstår som allt svagare efter högsta domstolens senaste agerande. För drygt en vecka sedan omkullkastades den historiska abortlagen Roe mot Wade. Ändringen möjliggör för delstaterna att införa skarpa inskränkningar i aborträtten, vilket flera inte var sena med att göra. Abortförbud inträdde direkt i bland annat Louisiana och Kentucky, där kvinnor som utför en abort nu riskerar upp till fem års fängelse.
I samma veva slog HD fast att miljöskyddsmyndigheten i landet inte har rätt att begränsa kraftverkens utsläpp av växthusgaser. Detta sätter käppar i hjulet för Bidens klimatmål, något han reagerar starkt över.
– Högsta domstolen fattar usla beslut, sade presidenten under en presskonferens i veckan.
Sist men inte minst röstade HD ned en restriktiv vapenlag i New York i förra veckan. Amerikaner i regionen har nu rätt att bära vapen, även offentligt. Flera delstater förväntas överklaga sina restriktioner på liknande sätt. Ungefär en fjärdedel av USA:s befolkning lever i delstater som kan påverkas av HD:s dom.
Trumps påverkan
Att domstolens beslut inte går i linje med Bidens politik kan förklaras av att Donald Trump under sin tid som USA:s president tillsatte tre republikanska domare. Ruth Bader Ginsburg – en domare som var drivande i Roe mot Wade-beslutet 1973 – avled dessutom under hans presidentskap.
Enligt en opinionsmätning är det endast 25 procent av amerikanerna som har förtroende för högsta domstolen i dag.
– Domstolen har bränt den lilla legitimitet den fortfarande hade, sade Elisabeth Warren, senator i Massachusetts, i en tv-sändning av ABC News.
SVT:s utrikesreporter Carl Fridh Kleberg berättar mer om debatten kring HD:s makt i klippet nedan.
