Det förutsägbara läget påverkade stämningen under valet. Senast vi var i Teheran under ett presidentval 2017 ringlade köerna långa utanför vallokalerna. Den här gången var det betydligt glesare med folk. Nära 60 miljoner väljare hade rätt att rösta i valet. Men trots att den högste ledaren Ayatollah Khamenei upprepade gånger uppmanade iranierna att gå och rösta valde många väljare att stanna hemma på valdagen.
Enligt officiella siffror var valdeltagandet 48,8 procent.
Avgörande tidpunkt
Raisi tar över posten från Hassan Rouhani vid en avgörande tidpunkt för Iran. USA:s president Joe Biden har initierat försök att väcka liv i Irans kärnteknikavtal, som legat i koma sedan landet under Donald Trump lämnade avtalet 2018 och införde hårda sanktioner mot Iran. Landet befinner sig i en djup ekonomisk kris som blivit djupare till följd av Covid-pandemin.
Efterträdare till Khamenei
Valet stärker spekulationerna om att Raisi är påtänkt som efterträdare till Irans högste ledare Ayatollah Ali Khamenei som han står nära. Det är den högste ledaren som har den avgörande makten i Iran, även över områden som utrikespolitiken.
Ebrahim Raisi är chef för Irans rättsväsende och står under amerikanska sanktioner. Enligt Amnesty International ska han ha varit med och beordrat tusentals avrättningar på bland annat politiska fångar under 1980-talet. Själv har han aldrig kommenterat anklagelserna.
Ett mer slutet Iran?
Reformisterna -det block den avgående presidenten Hassan Rouhani tillhör- som vill öppna upp Iran mot väst har i och med parlamentsvalet förra året och presidentvalet förlorat mycket av sitt inflytande. Under lördagen besökte Rouhani Raisi för att framföra sina gratulationer.Raisi är kritiskt inställd till relationer med väst, och förespråkar ett mer slutet Iran med en ”motståndsekonomi” som ska kunna fungera trots sanktioner från USA och Europa.
Kärnenergiavtalets framtid avgörs
Under valkampanjen har Raisi tonat ned sin kritik mot väst. En del bedömare menar att valet av honom sannolikt inte påverkar de indirekta förhandlingar med USA som just nu pågår i Wien om att väcka till i kärnenergiavtalet från 2015.
Om samtalen i Wien ger resultat kan Iran få lättade sanktioner mot att landet begränsar sin urananrikning. Enligt Irans avgående utrikesminister Javad Zarif kommer en överenskommelse troligen nås före Raisi tillträder i augusti. Men utgången är långt ifrån säker, såväl USA som Iran insisterar på att det är den andra parten som måste ta första steget.