Rapporten bygger på en genomgång av drygt 20 800 populationer av 4 392 olika arter av ryggradsdjur. I genomsnitt har de studerade populationerna under perioden 1970–2016 minskat med 68 procent.

2016 är det senaste året med säkerställda uppgifter i tillräcklig omfattning.

– Den biologiska mångfalden ligger till grund för hela vår matproduktion, välfärd och existens. En minskad mångfald gör dessutom ekologiska system extra sårbara när klimatet förändras, säger Louise Carlsson.

Artrika marker försvinner

De viktigaste orsakerna är framför allt intensivt jordbruk och skogsbruk som breder ut sig över allt större naturområden så att djurens livsområden försvinner, samt handel med vilda djur, förklarar Louise Carlsson. Men i bland annat Sverige spelar dessutom igenväxta betes- och slåttermarker en viktig roll, då de artrika ängsmarkerna är livsnödvändiga för ett stort antal arter och pollinatörer.

– Det är bland de artrikaste marker vi har. Så här skulle en viktig åtgärd kunna vara att öka arealen naturbetesmark, säger Louise Carlsson.

Naturskydd lönar sig

Rapporten ger även en bild av utvecklingen för vilda växter och ryggradslösa djur – som insekter – men den är inte lika detaljerad. I stora drag visar genomgången en tydlig nedgång även där.

– Lägger man samman allt så ger det en skrämmande bild, säger Louise Carlsson, men menar samtidigt att utvecklingen går att vända genom klimatomställning och naturskydd.

Svårt att tolka siffrorna

SVT Nyheter har tidigare rapporterat om WWF:s rapport, som publiceras vartannat år. Siffrorna i dokumentet kan vara svåra att tyda.

Rapporten visar inte att 70 procent av alla djur på jorden försvunnit sedan 70-talet. I stället handlar rapporten om den genomsnittliga förändringen i de undersökta djurbestånden. I klippet nedan får du en enkel beskrivning av vad som egentligen mäts.