”Ge mig blott en generation ungdomar och jag ska förändra hela världen”.

Det är högst oklart huruvida Sovjetunionens förste ledare Vladimir Lenin någonsin yppade orden som tillskrivs honom, men poängen går ändå fram. Det är ungdomen som i regel antas driva på förändring, inte minst i politiken.

Antagandet är vanligt i beskrivningen av dagens Ryssland, där många av detta presidentvals förstagångsväljare aldrig upplevde Lenins kommunistunion. Nyhetssajten Politico beskriver i en artikel hur unga leder växande krav på förändring.

”Dessa unga är inte rädda och de härbärgerar en djup misstänksamhet gentemot den politiska elit som har styrt sedan innan de var födda”, noterar artikelns författare.

Överraskande siffror

Men vad säger egentligen siffrorna?

Putin har ett utbrett politiskt stöd i Ryssland om än ett passivt sådant, enligt många bedömare. Det må verka paradoxalt men inte alla som röstar på Putin är särskilt nöjda med dagens styre, det finns bara ingen annan trovärdig kandidat.

Med det sagt skiljer sig åsikterna åt mellan åldersgrupper.

Välansedda opinionsinstitutet Levada genomförde nyligen en opinionsundersökning tillsammans med tankesmedjan Carnegie. De svarande i gruppen 18-24 var minst sugna på ”avgörande, omfattande förändring” med 34 procent, en siffra som steg med varje åldersgrupp och peakade i gruppen 55 plus.

– Stödet för regeringen är hög bland unga. Naturligtvis finns det unga som är kritiska mot Putin och regeringen men de är i minoritet, säger sociologen bakom undersökningen Denis Volkov, i telefon till SVT Nyheter.

– En liten grupp unga som bor i storstäder och vars föräldrar är demokratiskt lagda.

Äldre demonstrerar

I demonstrationer till stöd för oppositionsledaren Navalnyj syns företrädelsevis unga. Det är också de protesterna som får mest internationell uppmärksamhet.

Mediebevakningen av lastbilsstrejker och rivningsprotester är avgjort mindre, men enligt experter så är den typiska ryska demonstranten snarast en förbannad medelålders medborgare.

Valerija Kasamara, forskningschef på Handelshögskolan i Moskva, undersökte i fjol protester mot bostadsrivningar där.

– Jag skulle inte överdriva betydelsen av unga i proteströrelser, sade hon då till SVT Nyheter.

– Den vanligaste åldern bland demonstranter i Moskva var 46-50 år gammal.

Den politiska kampen om Rysslands unga är ett faktum, och såväl oppositionella som regeringen kämpar för att nå ut. Men i fråga om politiskt missnöje pekar en del alltså mot att gammal – trots allt – är äldst.