VLADIMIR PUTIN

Den i dag 65-årige presidenten och tidigare KGB-agenten Vladimir Putin har i en eller annan form styrt Ryssland sedan Boris Jeltsin vid nyår 1999 något oväntat valde honom som arvtagade. Han har varit president sedan dess, förutom under mandatperioden 2008-2012. Då lämnade han formellt över posten till parhästen Sergej Medvedev, men få om någon inbillade sig att Putin släppte greppet om den avgörande makten.

Putin föddes i Leningrad (i dag S:t Petersburg) i en arbetarklassfamilj och började efter sina studier arbeta vid underrättelsetjänsten KGB. När Berlinmuren föll var han placerad i östtyska Dresden. När han återvände till Ryssland gav han sig in i politiken och steg snabbt i rang.

Putins ideologi är i första hand högernationalistisk. På världsscenen syftar den främst till att återskapa Ryssland status som supermakt.

Få om någon väntar sig något annat än en förkrossande seger för Vladimir Putin i årets val. Kremls huvudbry är snarare att se till att tillräckligt många deltar för att valet ska fylla sin legitimerande funktion.

En annan fråga är vem som kan efterträda Putin, vars era enligt bedömare på ett eller annat sätt går mot sitt slut. Någon solklar arvtagare finns inte trots att Rysslands påfallande maktkoncentration lämnar en relativt lite grupp att hämta en väntad arvinge ur.

KSENIJA SOBTJAK

En gång i tiden fanns på ryska valsedlar alternativet ”protiv vsech” alltså ”emot alla” – en protest mot samtliga kandidater. Detta protestalternativ försvann 2006 men har på sätt och vis fått sin revansch i ryska valet i form av kandidaten och mediekändisen Ksenija Sobtjak som valt det som sin kampanjslogan.

Den 36-åriga Sobtjak framhåller sig själv som en verklig oppositionskandidat, inte del av de helt tämjda politiska partier som formellt utgör oppositionen i duman men som i själva verket sällan utmanar eller ens röstar emot regeringen. Hennes politiska plattform är ekonomisk liberal och hon är en stark förespråkare av privatisering och en fri marknadsekonomi med minskad statlig inblandning.

Ksenija Sobtjak är skarpt kritisk mot Putin och har deltagit i protester emot honom. Det trots att hennes far Anatolij Sobtjak, S:t Petersburgs tidigare borgmästare, ses som en sorts mentor för Putin under dennes tid där.

Trots att Sobtjak på pappret är en oppositionskandidat är det ändå många som ser henne som en av Kreml tolererad eller till och med uppskattad utmanare. Det eftersom inte inte anses utgöra något hot men däremot kan ge valet legitimitet och höja valdeltagandet bland Putinkritiker. Något som i sin tur väckt ilska bland oppositionella som i stället kräver en bojkott.

PAVEL GRUDININ

Det ryska valets förmodligen största överraskning var Kommunistpartiets val av den 57-årige jordbrukaren Pavel Grudinin. Han nominerades efter att partiet valt bort sin mångåriga ledare Gennadij Zjuganov, som 2012 vann en andraplats i valet med cirka 17 procent av rösterna.

Grudinin leder kollektiva Lenin-jordbruket utanför Moskva och nominerades ursprungligen inte av Kommunistpartiet utan av rörelsen Vänsterfronten. Han har tidigare varit politiker i Moskva som del av maktpartiet Enade Ryssland som han 2010 lämnade på grund av ideologiska motsättningar.

VLADIMIR ZJIRINOVSKIJ

Den 71-årige Vladimir Zjirinovskij har ställt upp i varje presidentval sedan 1996, och var såväl tidigt ute som väntad i kandidaternas startfält. Han leder det något ironiskt namngivna partiet Liberala demokratiska partiet i Ryssland (LDPR) som varken är liberalt eller enligt kritiker särskilt demokratiskt, utan i själva verket ett nationalistparti långt ut på högerkanten.

Zjirinovskij har ibland beskrivits som ”Rysslands Trump”, och har gjort sig känd genom minst sagt kontroversiella uttalanden, ofta med främlingsfientligt eller på annat sätt stötande innehåll. En del ryssar roas samtidigt av hans drastiska stil och tolkar det mest som retorik.

Zjirinovskij har bland uppmanat Ryssland att ta tillbaka från Alaska från USA, hotat avrätta politiska motståndare, lagt skulden för alla världens brott på kvinnor och hamnat i handgemäng i politiska sammanhang.

ALEXEJ NAVALNYJ

Trots att han förbjudits från att ställa upp i valet kommer oppositionsledaren och antikorruptionsaktivisten Alexej Navalnyj oundvikligen sätta sitt avtryck på valet. har gjort sig ett namn genom att hänga ut Ryssland korrupta på nätet men har sedan utvecklats till en politiker även i mer traditionell bemärkelse.

Likt fiktive trollkarlen Harry Potters nemesis Voldemort har han varit en gestalt som Kreml i det längsta undvikit att nämna vid namn, men han har visat sig vara svår att önska bort eller ens ignorera.

Politiskt säger han sig stå för en ekonomisk liberalism, ökad transparens, ökad decentralisering och överhuvud taget mindre statlig inblandning i ryska medborgares liv. Men han har också fällt främlingsfientliga uttalanden och deltagit i en hårdfört nationalistisk marsch, något han delvis tagit avstånd ifrån senare.

Navalnyj tillåts inte ställa upp i valet eftersom han dömts för förskingring i fall som hans anhängare avfärdar som rent politiskt motiverade. I stället manar han till bojkott. Ett lågt valdeltagande förmodligen tolkas som en seger för honom, vare sig allmän apati eller hans uppmaningar som avgjort.

ANDRA KANDIDATER

Ett antal andra kandidater har registrerat sig eller uttryckt sin avsikt att göra det. Bland annat handlar det om journalisten Jekaterina Gordon, liberala kandidaten Grigorij Javlinskij (Jabloko), affärsombudsmannen Boris Titov, och miljöprofilerade Elvira Agurbash (Gröna alliansen).

Inte heller någon av dem väntas ha någon chans att utmana Putin, i ett val som enligt bedömare ytterst sett kommer att handla om valdeltagande och om huruvida Putin vinner i valets första eller andra omgång.