Tillsammans med kollegor vid Sveriges lantbruksuniversitet har man undersökt hur produktionsbortfallet orsakat av kriget i Ukraina påverkat matpriserna globalt. För till exempel vete, majs och korn står Ukraina för två–tre procent av världsproduktionen. När det gäller solrosolja 26 procent.
Priserna på spannmål steg väldigt mycket direkt vid krigsutbrottet. Vete, som handlas på spannmålsbörsen Matif i Paris, steg till exempel med 35 procent mellan den 1 februari och den 5 april i år. Här i Sverige var prisstegringen 30 procent på vetet under samma tid.
– Vi blev så förvånade när kriget startade och priserna steg så mycket. Två–tre procent av världens produktion, och bara en del av det går förlorad, ska priserna stiga så?, säger Jansson.
Deras slutsats är att reaktionen på kriget, och bortfallet av mat i världen som det innebär, är orimligt stark.
– Man borde väntat sig en prisökning på kanske tio procent, inte mer. Man frågar sig varför priserna steg så mycket, och svaret är att vi inte vet det. Att produktionen minskar är inte förklaring nog.
Höjning av priser innan kriget
Priserna steg mycket redan före kriget, och då var förklaringen flaskhalsar, dyrare bränsle och dyrare gödningsmedel, förklarar Jansson. Kriget kom ovanpå, och då handlar det mer om förväntningar och rädsla, är forskarnas tolkning.
– Det är ett slags försäkringsbeteende. Fodertillverkare och bryggerier, till exempel, som köper mycket spannmål, ville försäkra sig om tillgången.
Det kan vara fråga om ren spekulation också, tror han. Spannmål köps och säljs på kontrakt på spannmålsbörsen, ofta långt innan skördarna är bärgade. Precis som med andra värdepapper så ökar priset om fler vill köpa. Då kan det vara attraktivt att placera pengar i spannmålspapper.
Priserna borde falla
Priserna har fallit tillbaka under senvåren och sommaren, men borde rimligen sjunka ytterligare, tycker Torbjörn Jansson.
Men enligt honom är det inte brist på mat som ligger bakom att hungersnöd nu hotar miljontals människor, bland annat på Afrikas horn, utan de höga priserna.
– Folk svälter inte på grund av att det finns för lite mat i världen. De svälter på grund av att de har för lite pengar. Det finns nästan lika mycket mat nu som före kriget, säger Torbjörn Jansson.
Scenarier och simuleringar
Forskarna som undersökt priseffekterna efter kriget har tagit fram flera olika scenarier för minskad produktion av olika grödor, och räknat på effekterna.
Inget av dem indikerar så stora prisökningar som nu uppstått, bara delar av prisökningen nu förklaras av minskad jordbruksproduktion i Ukraina till följd av kriget.
Källa: ”Impacts on agricultural markets on a large production loss in Ukraine”, Agri Food economics centre, Sveriges lantbruksuniversitet
Fakta: Ukrainas andelar av världsproduktionen
För till exempel vete, majs och korn står Ukraina för två–tre procent av världsproduktionen, när det gäller solrosolja 26 procent.
Ukraina exporterar dock en stor del av sina skördar. På exportmarknaden är andelen större: 13 procent av kornet, 9 procent av vetet och 15 procent av majsen. För solrosoljan är andelen hela 44 procent av exportmarknaden.
Priserna på spannmål steg snabbt och brant på spannmålsbörsen Matif vid krigsutbrottet, plus 35 procent mellan 1 februari och 5 april.
Källa: ”Impacts on agricultural markets on a large production loss in Ukraine”, Agri Food economics centre, Sveriges lantbruksuniversitet