Danske kriminologen: Hårdare tag har inte hjälpt i Danmark

Uppdaterad
Publicerad

De tuffa danska gänglagarna lyfts ofta fram i den svenska debatten. Men det är oklart om de gett någon effekt på gängkriminaliteten, menar den danske kriminologen David Sausdal – som i stället lyfter fram andra orsaker till den danska framgången.

– Det som funkat bäst är de sociala insatserna, säger han.

De danska lagarna om gängkriminalitet har gång på gång lyfts fram i den svenska debatten – bland annat av M och SD – som flera gånger framhållit att Sverige bör följa Danmarks exempel.

Lagpaketen innehåller flera delar. Vissa är rena straffskärpningar, andra är mer inriktade på vissa geografiska områden. Så kallade visitationszoner kan upprättas i ett område, vilket ger polisen möjlighet att visitera personer utan skälig brottsmisstanke.

Lag och ordning – Val 2022

Polisen kan också införa en straffzon – då döms den som begår ett brott på en viss plats hårdare. En sådan infördes nyligen i Köpenhamn efter att tre dödskjutningar skett på kort tid.

”Inte haft stor effekt”

Dansk polis har flera gånger framhållit att lagarna har gett effekt i kampen mot gängkriminaliteten. Från forskarhåll har entusiasmen inte varit lika stor. Den danske kriminologen David Sausdal, biträdande universitetslektor vid Lunds universitet, menar att det inte går att veta om gänglagarna alls haft någon effekt på brottsligheten eftersom de inte utvärderats.

– Det finns ingen forskning som visar att det är gänglagarna som gjort skillnaden. Tvärtom säger mina kollegor i Danmark att de inte ser någon korrelation mellan gänglagarna och gängkriminaliteten. Det man vet funkar är det sociala området: skolinsatser, sociala insatser och insatser i bostadsområden. Där har man ofta ganska stor framgång, säger David Sausdal.

Han menar att det är den stora skillnaden mot Sverige – att man i Danmark vidtog ”mjuka” åtgärder i ett tidigt skede.

– Om jag skulle göra en snabb utvärdering skulle jag säga att det som funkat bäst, som varit verksamt, är de sociala insatserna. Den här metoden med hårdare tag har inte haft en särskilt stor effekt.

Stort antal skjutningar

Trots att antalet gängmedlemmar blivit färre i Danmark syns ingen nedgång i det dödliga skjutvåldet, även om nivåerna är betydligt lägre än i Sverige. Under 2020 sköts 16 personer till döds i Danmark, en kraftig ökning mot föregående år.

– Antalet gängmedlemmar under de senaste tio åren har gått ner ganska mycket. Men den gängkriminalitet som finns kvar har blivit värre. De som är med i kriminella gäng har blivit mer våldsfokuserade, säger David Sausdal.

Skjutningar med gängkoppling i Danmark

2020: 58 skjutningar, 16 döda

2019: 50 skjutningar, 8 döda

2018: 30 skjutningar, 3 döda

2017: 36 skjutningar, 4 döda

2016: 56 skjutningar, 3 döda

Fram till september i år har 23 skjutningar registrerats, varav tre hade dödlig utgång. De senaste veckorna har flera dödliga skjutningar inträffat, men det är inte fastställt hur många av dem som är kopplade till gängkriminalitet.

Källa: Danska polisen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Lag och ordning – Val 2022

Mer i ämnet