Foto: SVT

Krimtatarerna förföljs av ryska myndigheter

Uppdaterad
Publicerad

I veckan inleds Eurovision i Ukraina. Förra året segrade Jamala med låten ”1944”, som handlade om deportationen av Krims urspungsbefolkning krimtatarerna. En låt som i Ryssland sågs som en provokation och kritik mot annekteringen av Krim 2014. SVT:s Elin Jönsson har besökt halvön i Svarta havet och träffat krimtatarer som vittnar om kidnappningar och förföljelse från de ryska myndigheterna.

En äldre dam med en sjal virad om huvudet slevar upp ännu en portion kryddig lammsoppa. Hon tillhör en skara krimtatarer som dagligen samlas utanför domstolen i staden Simferopol på Krimhalvön. Den lilla gruppen på ett tiotal personer äter tillsammans och småpratar, i en slags fredlig protest mot rättegången som pågår inne i domstolsbyggnaden.

Grips – tre år senare

Sedan Ryssland annekterade Krimhalvön 2014 åtalas krimtatarer som då, för tre år sedan, protesterade mot annekteringen på Simferopols gator.

Krimkonflikten

– Det är märkligt att de ryska myndigheterna fortfarande tillåter oss att samlas så här, men om man skulle förbjuda folk att äta ute skulle man ju bli tvungen att förbjuda varenda picknick.

Det är paus i förhandlingarna och advokaten Nikolaj Polozov har kommit ut från domstolsbyggnaden och omringas genast av den lilla gruppen, som vill höra det senaste inifrån rättsalen. Nikolaj Polozov är en advokat från Moskva som blivit något av en kändis efter att i många år försvarat regimens mest obekväma kritiker.

Profilerad försvarare

Det var Polozov som försvarade Nadezjda Savtjenko, den kvinnliga stridspiloten från Ukraina, som hungerstrejkade i protest mot att hon hölls fängslad i Ryssland. Nu pendlar Polozov till Krim för att försvara den grupp som förstör den bild av harmonin på Krim som Ryssland vill visa upp för omvärlden.

– Vi ser att Ryssland för en intensiv repression mot Krims ursprungsbefolkning krimtatarerna sedan man tog kontroll över territoriet. Det som pågår är en hämnd mot krimtatarerna för deras ställningstagande under annekteringen, säger advokaten.

– Alla åtal mot krimtatarer har ett och samma mål – att skrämma dem till tystnad: ”Gillar ni inte vad Ryssland gör här så håll åtminstone tyst om det”.

LÄS MER: Förra årets ESC-vinnare Jamala vågar inte åka till Krim

Utsatta advokater

Nikolaj Polozov  berättar att de senaste året har även de som försvarar krimtatarerna, advokater som han själv, börjat utsättas för förföljelse: En dag i slutet av januari när Nikolaj Polozov återvände till Krim efter ett möte i Europarådet, där han talat om krimtatarernas utsatta situation, kidnappades han utanför sitt hotell i Simferopol.

– Jag kastades in i en skåpbil och först under vägen fick jag veta att de som tagit mig arbetade för den ryska säkerhetstjänsten FSB, berättar Nikolaj Polozov.

Han förhördes i timmar men vägrade att tala, eftersom han förstod att det han sade skulle användas för att få bort honom från de mål han arbetar med. Genom att göra honom till vittne i utredningen skulle Polozov bli tvungen att sluta som försvarare.

Kontoret avlyssnat

En annan advokat som blivit förföljd av myndigheterna är Emil Kurbedinov. Vi möter honom på hans kontor inte långt från domstolen. När vi riggar upp vår kamera och sätter på mikrofonen märker vi direkt att kontoret är avlyssnat. Vår mikrofon störs av avlyssningsutrustningen. Det är ett ljud vi lärt oss att känna igen från andra intervjuer vi gjort hos regimkritiker.

Kurbedinov ursäktar röran på sitt skrivbord.

– Jag har inte fått ordning än sedan husrannsakan. De tog min dator och en massa handlingar som berörde de fall jag jobbar med.

När vi träffar Emil Kurbedinov har han nyligen släppts från fängelset efter att ha suttit frihetsberövad i tio dagar.

Greps för påstått inlägg

– Jag var på väg till en klient i en annan stad när polisen plötsligt stoppade mig. Snart dök det upp ännu en bil med maskerade beväpnade män, berättar han.

– De sa att de var antiterroristpoliser och att jag var gripen för att ha gjort ett inlägg med extremistiskt innehåll i sociala medier år 2013. Jag stoppades in i bilen och kördes direkt till domstolen där jag omgående dömdes till tio dagars fängelse.

Kurbediov dömdes alltså för något han skrivit i samband med en demonstration långt före annekteringen, då ukrainska lagar gällde på Krim.  Under tiden som han satt häktad fortsatte rättegångsförhandlingarna där han vara försvarare utan honom.

Tydliga måltavlor

Enligt Kurbedinov attackerades han och Nikolaj Polozov av de ryska myndigheterna för att de försökt skapa uppmärksamhet för krimtatarernas situation.

– Jag tror att man tycker vi varit för aktiva i vårt försvar av politiskt känsliga fångar. Vi har försökt uppmärksamma de här fallen för omvärlden. Vi lägger ut allt som rör dem i sociala medier för att visa hur man utan grund åtalar människor, säger Kurbedinov och gör en paus innan han skakar på huvudet och fortsätter i en bitter ton:

– Krimtatarer fängslas, men de som dödar och kidnappar krimtatarer grips aldrig.

Spårlösa försvinnanden

Sedan Rysslands annektering har 43 personer blivit kidnappade på Krim. Av dem har hittills sex hittats döda, alla krimtatarer. En av de försvunna är Ervin Ibragimov, aktiv i Krimtatarernas råd, Medzlis. Han kidnappades utanför sitt hem i Bachtjisaraj.

Vi möter hans föräldrar i deras lägenhet.  Oron och sorgen ligger tung i varje rum och andetag. Ervins mamma orkar inte prata, hon sitter på en pall i hallen och gråter medan vi pratar med Ervins pappa Umer Ibgragimov  i vardagsrummet. Han sväljer gråten.

– Hon klarar inte att prata och när hon gråter har jag själv svårt att inte bryta ihop.

Det är snart ett år sedan sonen kidnappades. Den 24 maj Ervin försvann spårlöst efter att ha följt sin flickvän hem och bara hade några hundra meter kvar till porten.

– Samma dag hade han sagt att han var skuggad. Tidigare hade han vid ett par tillfällen blivit uppsökt av personer som ställt konstiga frågor om hans person, berättar pappa Umer.

Skrämmande bildbevis

Föräldrarna tar oss med ut och visar exakt var han försvann. En övervakningskamera monterat på en stolpe intill en jourbutik filmade vad som hände. Filmen lade Ervins vänner beslag på morgonen därpå när de upptäckte hans övergivna bil med tändningen påslagen.

På videon från övervakningskameran ser man hur Ervins bil tvingas stanna när en mötande bil ställer sig och blockerar vägen. Ervin dras ut ur sin bil och förs iväg mot en vit skåpbil. Han försöker fly men brottas ner och dras in i bilen som sedan försvinner iväg.

Ett år har gått, men polisutredningen har inte lett fram till någonting trots videon som visar exakt vad som hände. Varje gång Umer ringer till utredarna får han samma svar.

– Vi jobbar med fallet, säger de. Inget mer. På sista tiden svarar de inte ens när vi ringer. Jag är 150 % säker på att han sitter hos säkerhetspolisen. Och att han torteras vet jag också, säger Umer och berättar att han har fått information från personer som vet vad sonen hålls gången.

Hotfulla meddelanden

Umer Ibragimov tar upp sin mobiltelefon och visar hoten han fått:

”Umer, god dag. Om du vill ha tillbaka din son i livet och med hälsan i behåll, skriv ifrån ett anonymt nummer. Då skickar vi hans kläder till dig och några fingrar från höger hand så att du kan göra en undersökning och vara säker på att det är han. Leve Ryssland.”

Var han aktiv i den krimtatariska frågan?

– Ja, det var därför de tog honom. Jag vet inte vart jag ska vända mig. Jag funderar på att ställa mig utanför säkerhetstjänstens byggnad med ett plakat: ”Ni tog min son, lämna tillbaka honom.” Jag vet var han finns, men inte hur jag ska få tillbaka honom.

Flmen Jamalas kamp berättar historien bakom förra årets vinnarlåt i Eurovision, 1944 men också om dagens verklighet för Krimtatarerna på Krim. Dokumentären går att se här på SVT Play.

Källor:

MR-organisationer bland andra HRW, Amnesty International, SOS Krim, medier bland andra Guardian, BBC, Radio Liberty/Free Europe, 15 minuter, samt intervjuer med krimtatarer och advokater på Krim och i Kiev.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Krimkonflikten

Mer i ämnet