En oktobernatt 2017 fick Sayragul Sauytbay ett samtal från ett okänt nummer. Hon fick order om att inställa sig på en särskild plats och uppmanades att inte ställa frågor. Om hon inte löd så skulle konsekvenserna bli allvarliga. Sayragul valde att lyda.
I en intervju med SVT beskriver hon själv hur hon fördes till ett av Kinas beryktade interneringsläger i Xinjiangprovinsen – Sayragul kallar dem för koncentrationsläger.
– Varje person hade en kvadratmeters utrymme att sova på. De var tvungna att ligga på höger sida, om de rörde på sig blev de bestraffade.
Sayragul Sauytbay hade arbetat som rektor i sin hemstad och tvingades agera lärare för de ”elever” som befann sig i lägret. I praktiken var de alla fångar.
Dokument avslöjar
Ett läckt dokument visar hur interneringslägren i Xinjiangprovinsen fungerar som fängelser där fångar – i huvudsak muslimska minoritetsgrupper – tvingas lära sig lojalitet till centralregeringen i Peking.
SVT Nyheter är ett av 18 medier som deltagit i en internationell granskning, koordinerad av journalistnätverket ICIJ. Andra medverkande är bland annat brittiska BBC och tyska Süddeutsche Zeitung. Dokumentet har delats mellan deltagarna och granskningen har gått under namnet #ChinaCables.
LÄS MER: Här är dokumentet i detalj
Dokumentet är daterat till juni 2017 och tros vara undertecknat av Xinjiangs vice partisekreterare. Det är adresserat till lägercheferna och återger en rad restriktiva åtgärder för de intagna – inte minst övervakning, även vid toalettbesök.
Här framgår också att de inte tillåts ha mobiltelefoner eller kontakt med den yttre världen, förutom vid utvalda tillfällen.
Politisk indoktrinering
Enligt Sayragul Sauytbay handlade en stor del av den så kallade undervisningen om att lära ut kinesiska traditioner och det kinesiska kommunistpartiets principer.
I dokumentet finns också instruktioner som säger att fångarna bör rannsaka sig själva och uppmanas att ”erkänna tidigare synder”.
– Det kallades självreflektion, berättar Sayragul Sauytbay.
Poängsystem för fångar
I dokumentet uppmanas lägercheferna att inrätta poängsystem för att utvärdera elevernas ideologiska omvandling, deras studier, och deras förmåga att följa regler.
”Länka poängen direkt till belöningar, bestraffningar och familjebesök”, står det i en passage längre ner.
I ett annat stycke framgår att de intagna kan släppas först efter ett år, om de uppnår vissa uppsatta mål.
Kina förnekar
Kinesiska företrädare menar att dokumentet är falskt.
– Lyssna inte på falska nyheter, säger Kinas Londonambassadör Liu Xiaoming när han konfronteras med frågan av BBC:s reporter.
Flera ledande experter på situationen i Xinjiang menar dock att dokumentet sannolikt är autentiskt.
Tortyr och sexuella utnyttjanden
Sayragul Sauytbay berättar att hon blivit slagen med gummibatonger och bevittnat hur en fånge utnyttjades sexuellt av lägervakter inför ögonen på andra fångar.
I mars 2018, fem månader efter att hon förts till lägret, kördes hon hem igen. En kort tid därefter flydde hon till grannlandet Kazakstan, där hennes man och barn redan befann sig. Men familjen kände sig fortfarande inte säkra och tog sin tillflykt till Europa.
– Det var inte förrän jag kom till Sverige som jag kunde känna att jag och mina barn befann oss i säkerhet, säger Sayragul Sauytbay.
Fakta: Interneringslägren i Xinjang
Enligt uppskattningar från FN har minst en miljon människor placerats i kinesiska interneringsläger. Det handlar främst om muslimer från folkgruppen uigurer, men även från andra muslimska minoritetsgrupper som kazaker och hui-folket.
Det finns åtminstone runt hundra läger som är tillräckligt stora för att identifieras med hjälp av satellitbilder. Men det totala antalet kan uppgå till över 1 000, enligt experter.
Shohrat Zakir, ledare för Xinjiangs delstatsregering, beskrev hösten 2018 lägren som arbetsträningscenter för människor som misstänks för småbrott. Han har också beskrivit lägren som en del av ett arbete mot terrorism.
Ett stort antal drabbade personer som befunnit sig i lägren vittnar om tortyr och politisk hjärntvätt. Bland annat i en rapport från Human Rights Watch som publicerades våren 2019.
Fakta: Dokumentet
Varifrån kommer dokumentet?
Det internationella journalistnätverket ICIJ har tagit del av dokumentet genom uigurer i exil.
Den ursprungliga källan (A) som läckt dokumentet är okänd. Källa A har fört det vidare till källa B som i sin tur fört det vidare till källa C. Därefter har ytterligare två personer satt C i kontakt med ICIJ:s egna källor.
Vad talar för att dokumentet är äkta?
Flera experter som fått ta del av dokumentet bedömer det som äkta. Bland annat James Mulevon, expert på kinesiska dokument och vicepresident vid Defense Group Inc, samt den tyske uigurexperten Adrian Zenz.
Medarbetare vid flera olika underrättelsetjänster, som inte vill bli namngivna, har ”off the record” uppgett för ICIJ att de bedömer dokumentet som autentiskt.
Vad är SVT:s roll i granskningen?
SVT Nyheter har genom intervjuer med en person som befunnit sig i ett interneringsläger bidragit till verifiering av dokumentet.