Norge, Saudiarabien, Japan, Australien och en rad andra länder - som granskat FN:s kommande rapport – har bett klimatpanelen, IPCC, att tona ner vikten av en snabb omställning till fossilfria bränslen i rapporten som släpps inför toppmötet i Glasgow. Det visar dokument som brittiska Greenpeace läckt till BBC.
Saudiarabien, som är världens största oljeexportör, ber bland annat FN:s experter att ta bort slutsatsen om att fossila bränslen aktivt behöver fasas ut och att koldioxidutsläppen snabbt måste dras ner till noll inom energisektorn.
Även Norge, som också är en stor oljenation, ifrågasätter slutsatsen och argumenterar för att koldioxidlagring, så kallad CCS-teknik, ska tillåtas för att minska utsläppen från fossila bränslen. Detta trots att FN:s experter redan slagit fast att CCS-tekniken kan spela en roll i framtiden, även om det är oklart i vilken utsträckning den är kompatibel med 2 till 1,5-gradersmålet som slås fast i Parisavtalet.
IPPC: Viktigt för trovärdigheten
När BBC konfronterar en talesperson på IPCC säger hen att kommentarer från regeringar är centrala under själva granskningsprocessen, men att de inte har någon skyldighet att införliva dem i den slutliga rapporten.
– Granskningsprocessen är och har alltid varit helt grundläggande för IPCC:s arbete och är viktig för våra rapporters styrka och trovärdighet.
Processen är dessutom utformad för att skydda mot lobbying från alla håll, enligt talespersonen.
Klimatforskaren Corinne le Quéré, som varit med och sammanställt tre stora IPCC-rapporter, intygar också att forskare inte pressas att acceptera kommentarerna.
– Om kommentarerna är lobbying, om de inte är motiverade av vetenskapen, kommer de inte att integreras i IPCC-rapporterna, säger hon till BBC.
Hon anser också att det är viktigt att experter – inklusive regeringar – får chansen att granska rapporter innan slutgiltiga versioner publiceras.
– Ju mer rapporterna granskas, desto mer solid kommer bevisning bli i slutändan.
De flesta kommentarer från regeringar är även konstruktiva och tänkta att förbättra kvaliteten på den slutgiltiga rapporten, enligt BBC.
Så mår vår planet
Temperatur
Den globala medeltemperaturen har stigit med 1,1 grader sedan industrialismens början då vi började förbränna fossila bränslen. Det innebär en höjning med 0,2 grader sedan IPCC senast släppte en rapport över det naturvetenskapliga läget (2013).
IPCC skriver i rapporten att det senaste årtiondet har varit varmare än någon ”flerhundraårig” period under de senaste 100 000 åren.
Uppvärmningen går dubbelt så snabbt på nordliga breddgrader. Det innebär att vi i Sverige har sett en regional temperaturhöjning på ungefär två grader.
Koldioxid
Halten av koldioxid i atmosfären är nu i medeltal över året 410 ppm (miljondelar). Vid senaste rapporten som presenterades 2013 låg medelvärdet på 391 ppm.
Havet och marken tar upp lite mer än hälften av den koldioxid som släpps ut.
Koldioxidhalten i atmosfären är högre än vad den har varit på två miljoner år.
Nederbörd
IPCC slår fast att det är sannolikt att nederbörden har ökat sedan 1950 och att den här ökningen har gått fortare sedan 1980.
Glaciärer och inlandsisar
Glaciärer och isar smälter nu fyra gånger så fort som på 1990-talet. Det riskerar att vara helt isfritt kring nordpolen i alla fall en gång före 2050.
Havsnivåhöjning
Havet har stigit 20 cm mellan åren 1901 – 2018, och havshöjningens hastighet har tredubblats de senaste tio åren. Idag beräknar IPCC att havet höjer sig i medeltal 3,7 mm per år. Det gäller dock inte mellersta och norra Sverige eftersom landhöjningen efter den senaste istiden fortfarande är kraftig där.
Extrema väderhändelser vid en grads uppvärmning
IPCC visar att extrema värmeböljor som utan uppvärmning skulle ske en gång vart tionde år, idag är 2,8 gånger vanligare.
Extrema skyfall är enligt samma resonemang 1,3 gånger vanligare.
Torka som drabbar jordbruket i torra områden är 1,7 gånger vanligare.