Debatten om Storbritanniens vapenlagar blossade upp efter skolmassakern i den skotska staden Dunblane 1996 då Thomas Hamilton öppnade eld inne i en grundskola. Hamilton dödade 16 barn och en lärare innan han tog sitt eget liv.

Vid tiden för massakern i Dunblane fanns det inga särskilda bestämmelser om skjutvapen i Storbritannien. Men efter påtryckningar från sörjande familjer och den breda allmänheten införde den brittiska regeringen en lagändring 1997 som förbjuder civila att inneha skjutvapen av större kaliber. Dessutom initierade regeringen ett program för återköp av vapen, vilket ledde till att 20 000 vapen togs ur omlopp.

Efter att ha detonerat en bomb i Oslos regeringskvarter och dödat åtta personer begav sig Anders Behring Breivik till ön Utöya, platsen för de norska socialdemokraternas politiska ungdomsläger. Iklädd polisuniform och beväpnad med ett halvautomatiskt gevär samt en pistol sköt han ihjäl 69 personer, de flesta av dem ungdomar.

Redan före terrorattentatet den 22 juli 2011 ansågs Norges vapenlagar vara relativt strikta. Norska vapenägare var tvungna att skaffa en licens, vara över 18 år och ange ett ”giltigt skäl” för att få inneha ett vapen. Breivik införskaffade sina vapen lagligt, dels genom sin jaktlicens och dels genom sitt medlemskap i en pistolklubb.

Trots att en oberoende kommission föreslog ett förbud mot halvautomatiska gevär redan ett år efter attentatet dröjde det till 2018 innan det norska stortinget antog det, och presenterade ett lagförslag som skärpte landets vapenlagstiftning ytterligare.

Den 2 april 2019 röstade parlamentet i Nya Zeeland igenom en skärpning av landets vapenlagstiftning.

Drygt två veckor tidigare, den 15 mars, gick en beväpnad man, australien Brenton Tarrant, in i al Noor-moskén i centrala Christchurch och öppnade eld. En andra skjutning ägde rum i Linwood-moskén. Totalt 50 personer dödades.

– Kort sagt, varje halvautomatiskt vapen som användes i terrordådet i Christchurch kommer att förbjudas i detta land, sade Jacinda Arden, Nya Zeelands premiärminister efter dådet.

Lagstiftningen förbjuder de flesta militära halvautomatiska gevären och innebär att den som innehar ett sådant utan tillstånd riskerar två till fem år i fängelse. Den nyzeeländska staten utlyste dessutom en tidsbegränsad amnesti och erbjöd sig att köpa tillbaka de nu förbjudna vapnen från allmänheten.

I juni 2020 skärpte landet sina vapenlagar ytterligare och introducerade bland annat ett register för att spåra köp och försäljning av vapen.

Efter de blodiga skolskjutningarna i Finland 2007 och 2008 där totalt 20 personer dödades skärpte landet sin vapenlagstiftning 2009. Lagändringen innebar bland annat att åldersgränsen för att få äga ett vapen höjdes till 20 år för handeldvapen och 18 år – från tidigare 15 år – för jaktvapen. Därtill ställdes krav på att den mentala hälsan hos de som söker vapenlicens ska prövas betydligt hårdare.