• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Sannolikheten för en kärnvapenkatastrof är större nu än under det kalla kriget, det hävdar bland annat den tidigare amerikanske försvarsministern Bill Perry. Foto: TT

”Machoattityden bland ledare med kärnvapen en fara”

Uppdaterad
Publicerad

President Trumps oinskränkta makt gör att han på egen hand kan bestämma sig för att avfyra USA:s samtliga kärnvapen och ingen kan stoppa honom. Och med honom har tonläget höjts.

– Hoten, förolämpningarna och machoattityden bland ledare med kärnvapen är en fara för alla, säger nedrustningsexperten Paul Ingram till SVT:s Korrespondenterna.

Paul Ingram, nedrustningsexpert vid tankesmedjan Basic, betonar att man har glömt viktiga erfarenheter från ”kalla kriget”. Dialog och förtroende var förutsättningar för att undvika kärnvapenkrig.

– Trump har använt hot som ett medel under hela sin karriär och han har till och med lyckats bli president, säger Ingram.

– Systemet har belönat hans ledarstil och han kommer att fortsätta på samma sätt, det gäller även för Putin.

Men när det gäller kärnvapen är den ryske ledaren förutsägbar jämfört med Trump. Samtidigt går den nordkoreanske diktatorn Kim Jong-Uns taktik ut på att hålla Trump på mattan genom avskräckning.

– Trump lär sig den hårda vägen att storleken på arsenalen saknar betydelse, säger Ingram.

När det gäller kärnvapen är Vladimir Putin förutsägbar jämfört med Trump, enligt Paul Ingram, nedrustningsexpert vid tankesmedjan Basic. Foto: TT

Större risk för kärnvapenkrig nu

Sannolikheten för en kärnvapenkatastrof är större nu än under det kalla kriget, det hävdar bland annat den tidigare amerikanske försvarsministern Bill Perry. Orsaken är den usla relationen mellan USA och Ryssland, menar han.

1979 inträffade en incident där amerikanska militärkommandot NORAD larmade om inkommande sovjetiska kärnvapenrobotar, men det fanns en bra dialog med ryssarna. Därför valde amerikanerna att undersöka om det var falsklarm istället för att svara med egna robotar, berättade Perry vid ett möte i december och frågar:

– Vad hade hänt om ett sådant larm kommit under Kuba- eller Berlinkrisen, eller idag?

Rysslands president Vladimir Putin och USA:s president Donald Trump. Foto: TT

Hot följs av förhandlingar

Den brittiske nedrustningsexperten vill ändå se ljust på framtiden. Länder som tidigare mest suttit på åskådarplats engagerar sig nu aktivt i nedrustningsfrågan och det gäller även Nordkorea. Även inom den amerikanska senaten finns nu republikanska politiker som vill begränsa presidentens maktbefogenheter.

– Jag tror att vi kommer att få höra fler hot och förolämpningar, men också se förhandlingar som kan leda till nya möjligheter, säger Paul Ingram.

Missa inte Korrespondenterna på SVT Play och tisdag kl 20 i SVT2.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.