• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Frankrikes president Emmanuel Macron vid försvarshögskolan i Paris den 7 februari 2020. Foto: AP

Macron efter brexit: Frankrikes kärnvapen bör få utökad roll

Uppdaterad
Publicerad

Frankrikes president Emmanuel Macron vill inleda en dialog med sina europeiska partners om vilken roll landets kärnvapen bör ha i Europa. Det sa han en vecka efter att kärnvapenstaten Storbritannien lämnade EU och Frankrike är ensamt om att ha kärnvapen i unionen.

Inför en stor församling av nyutexaminerade militärofficerare vid Ecole Militaire i Paris sa president Emmanuel Macron att han efterlyser en koordinerad försvarsstrategi i Europa där Frankrikes kärnvapenarsenal bör ha en central roll.

Europa ”kan inte fortsätta vara åskådare” när det pågår en global kapprustning, sa han och uppmanade sina allierade att verka för nya internationella regler för rustningskontroll.

I talet på fredagen sade han att Frankrikes vitala intressen har en europeisk dimension och att dialogen är öppen för intresserade europeiska samarbetspartners.

– Vår säkerhet beror också, oundvikligen, på en större kapacitet för självständigt europeiskt agerande, sade Emmanuel Macron.

Han tillade att Frankrike har minskat sin kärnvapenarsenal till färre än 300 stridsspetsar.

Franska stridsfygplanet Rafale kan bära kryssningsrobotar med kärnstridsspets. Foto: Epa, Philippe Lopez

Global osäkerhet

President Macron klargjorde att Frankrike inte kommer att återgå till militäralliansen Natos ramverk för planering av kärnvapenförsvar. Han sa att dialogen med Storbritannien om kärnvapenfrågor redan är väletablerad och kommer att fortsätta även efter brexit.

Macron sätter dock inte detta i samband med EU, kommenterar Ian Anthony, chef för forskning om europeisk säkerhet vid Stockholm International Peace Research Institute, Sipri.

– Jag ser detta som ett erkännande av att det är väldigt osannolikt att EU kan erbjuda ett ramverk för en strategisk dialog med tanke på medlemsländernas olika åsikter i kärnvapenfrågor. Han uppmanar intresserade länder att träda fram, ifall de vill delta i en sådan dialog. Det ska bli mycket intressant att se vilka – om några – som antar erbjudandet, säger Ian Anthony till SVT Nyheter.

Utspelet från Frankrikes president kommer i ett läge med global osäkerhet och stigande spänningar mellan världens militärmakter.

Skrotade avtal

I augusti 2019 upphörde rustningskontrollavtalet INF mellan USA och Ryssland att gälla. Avtalet slöts 1987 och anses ha varit en viktig förklaring till att dåvarande Sovjetunionen och USA inte anföll varandra med medeldistansrobotar under kalla kriget.

Macron sa på fredagen att han kommer att fortsätta ”en gradvis återuppbyggnad av förtroende med Ryssland”.

– Men det finns fortfarande ingen klarhet om vad han menar med detta, säger Ian Anthony vid Stockholm International Peace Research Insitute, Sipri.

r kan du utforska världens kärnvapen i SVT Nyheters special.

Fakta

Frankrike har tidigare beslutat att modernisera sin kärnvapenarsenal till mer träffsäkra stridsspetsar och nya plattformar som kan avfyra vapnen. Även Ryssland och USA satsar enorma belopp på att modernisera sina kärnvapen.

Kärnvapenarsenalen består av fyra stycken strategiska ubåtar (Triomphan) med kapacitet för 16 stycken ballistiska robotar i varje ubåt med räckvidder över 600 mil. De strategiska ubåtarna befinner sig ständigt ute till havs i vad som beskrivs som ”avskräckande” uppdrag.

Frankrikes mark- och havsbaserade stridsflyg Rafale BF3/MF3 har även kapacitet för kryssningsrobotar med kärnstridsspetsar.

Frankrike utvecklar även en ny generation av strategiska ubåtar.

Källa: Stockholm International Peace Research Insitute, Sipri.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.