Stora mängder kärnvapen är avförda från kärnvapenmakternas arsenaler sedan det kalla kriget tog slut 1991. Men samtidigt satsar de nio kärnvapenstaterna enorma summor på att modernisera sina kärnvapen.

I januari 2018 fanns omkring 14 500 stridsspetsar i världen, enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri.

Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) är oroad över utvecklingen.

– Regeringen mål är en kärnvapenfri värld. Tyvärr ser vi just nu, både i retorik och i handling, att vi är på väg i motsatt riktning. Det är fler länder som vill skaffa sig kärnvapen, man moderniserar arsenalerna. Det händer väldigt lite på nedrustningsområdet, säger hon till SVT Nyheter.

Inga kärnvapenstater inbjudna

Därför har UD kallat till ett stor internationellt ministermöte i Stockholm på tisdagen där ett 15-tal länder deltar. Men inga kärnvapenmakter är inbjudna. Det är ministrar, ambassadörer och statssekreterare från icke kärnvapenstater.

– Vi samlar ett antal länder som kan hjälpa till och är aktiva i de här frågorna. Och som kan hjälpa till att sätta lite press på kärnvapenstaterna för att de också ska kunna bidra till att det här kan bli en framgång, säger Margot Wallström.

– Vi vill inte starta med att utmana dem, med risk för att det blir blockerat med en gång. Det är bättre att vi samlar de länder som faktiskt vill någonting på nedrustningsområdet.

Oro för viktiga avtal

Det snart 50 år gamla icke-spridningsavtalet Nuclear Non-Proliferation Treaty (NPT) är i fokus på kärnvapenmötet i Stockholm, enligt UD. Avtalet anses vara det viktigaste för kontroll av massförstörelsevapen och oron är stor inför nästa översyn av avtalet 2020.

Utvärderingen sker vart femte år och den senaste ses som ett misslyckande. Därför är oron stor att avtalet som gäller 191 stater ska spricka.

– Det är en hörnsten i nedrustnings- och icke-spridningsarbetet i världen. Då tänker vi att det förra gången blev ett misslyckande. Nu behöver vi ta positiva steg istället, säger Wallström.

Det finns även oro för att INF-avtalet mellan USA och Ryssland ska upphöra i augusti 2019. Avtalet förbjuder USA och Ryssland att ha markbaserade medeldistansrobotar. Både USA och Ryssland meddelade i februari 2019 att de lämnar avtalet. Det upphör därmed att gälla i augusti.

– Det ser inte bra ut. I fråga om kärnvapen är relationen mellan Ryssland och USA mycket ansträngd, med anklagelser om att man kringgått särskilt INF-avtalet, säger Patricia Lewis som är forskningschef på det ansedda Chatham House i Storbritannien.

FN-förbud

Beskedet om kärnvapenmötet i Stockholm kom bara några par dagar efter att Försvarsmakten och flera andra tongivande myndigheter avrådde Sverige från att ansluta sig till FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen. Det röstades igenom i FN av 122 länder sommaren 2017, däribland Sverige.

Regeringens egen kärnvapenutredare anser att Sverige inte bör ansluta sig till förbudet som det är utformat just nu.

Utredaren, ambassadör Lars-Erik Lundin, bedömer att Sveriges militära samarbeten med försvarsalliansen Nato kan påverkas negativt om Sverige undertecknar konventionen och godkänner den i riksdagen.

– Nu är det för regeringen att väga samman det här och bestämma hur vi ska göra. Den diskussionen pågår för fullt nu, också mellan de två partierna i regeringen, säger Margot Wallström (S).

När kommer regeringen sätta ner foten?

– Inom kort. Jag tror att det kommer att ske inom kort.

Vad vill du själv se?

– Jag har varit engagerad i den här frågan i årtionden och känner väldigt starkt för den.