Det var vid ett tal i Elyséepalatset som Emmanuel Macron lovade nya lagar i samband med valkampanjer ”för att skydda demokratin”.
– Om vi vill försvara liberala demokratier så måste vi vara starka och ha tydliga regler, sade han enligt The Guardian.
”Utländska stater”
I praktiken betyder det en ny lag som ska kunna användas för att kontrollera innehåll i medier i Frankrike, helst innan året är slut.
Medier ska bli tvungna att tydligare redogöra vem som står bakom artiklar och annat innehåll, och om de betalats för av utomstående aktörer.
Om nödvändigt ska domare få möjlighet att blockera sajter, stänga internetanvändares konton och beordra medier att ta bort innehåll, enligt TT.
Dessutom ska tv-kanaler som ”kontrolleras eller påverkas av utländska stater” kunna bli av med sina sändningstillstånd.
Macron nämner inga specifika länder men många anar en inte särskilt diskret hänvisning till statliga ryska medier som RT och Sputnik. Macron har tidigare anklagat dem för att sprida ”lögnaktig propaganda”, i samband med valet i fjol.
Hot mot pressfrihet?
Macron själv förnekar att förslaget skulle vara ett hot mot pressfrihet eftersom det endast ska gälla under valkampanjer.
En liknande debatt blossade upp när USA och Ryssland i höstas anklagade varandras statliga finansierade medier för att vara ”utländska agenter”. Då uttryckte pressfrihetsgrupper oro för politisk lagstiftning om medier och Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser, anser att politiker riskerar att skjuta sig i foten.
– Även om avsikten är god så kan effekten blir problematisk, säger han.
– Jag föredrar att man håller på pressfriheten som princip.
Även i Sverige finns oro för försök att utländska aktörer försöker påverka valet senare i år. Jonathan Lundqvist framhåller att risken finns, men att det då krävs fingertoppskänsla från makthavare som kan vilja ingripa mot dem.
– Här tror jag att man i första hand får ha lite is i magen och våga lita på läsaren, säger han.