Demonstrationerna på Majdantorget i Kiev började egentligen i november 2013. Den sittande presidenten Janokovich hade avstyrt ett närmande till Europa och EU samtidigt som han tydligt visat att han ville närma sig Moskva. Det hade tidigare varit oroligt på Majdantorget men torsdagen den 21 februari föll de första skotten som dödade demonstranter.
Sveriges televisions korrespondent, Elin Jönsson var på plats bara dagar innan skotten föll.
– De började redan några dagar innan, man förstod att det var en eskalering för det blev mer och mer.
Hoppfullt
Dagen efter flydde dåvarande presidenten Viktor Janukovich till Ryssland och folkmassorna på Majdan trodde att det som hänt var en början på något nytt.
– Man ville lämna den post-sovjetiska eran bakom sig, säger Elin Jönsson, och såg hoppfullt på framtiden. Man trodde att det här skulle bli ett nytt Ukraina och att nu skulle det kunna gå att genomföra nödvändiga reformer i landet och man skulle komma tillrätta med korruptionen, men allt blev stoppat av kriget, säger Elin Jönsson. För den ukrainska befolkningen är de döda på Majdan martyrer, de himmelska hundra brukar man kalla dem.
Fortfarande olöst
I dag, ett år senare, är skotten på Maidan fortfarande olösta. Endast två personer har häktats som ansvariga för 39 döda och många ukrainare tycker inte att de har fått ett avslut på vad som hände. Redan då fanns det misstankar mot att det var Ryssland som var involverat, berättar Elin Jönsson.
– Samtidigt är det en oerhört stark uppslutning i det ukrainska samhället, säger Elin Jönsson. Så var det redan när Maidanprotesterna började och det har fortsatt under året, överallt finns volontärer som jobbar.
Hedrar offer
I veckan avtäcktes ett nytt minnesmärke och ikväll tänder president Porosjeko ljus över de döda på Majdan. På torget kommer man att högtidlighålla minnet av de döda genom att Ukrainas nationella symfoniorkester framför Mozarts Requiem, man kommer även att läsa poesi och sjunga nationalsången.
Inget slut
Som det ser ut nu ser den ukrainska befolkningen inget slut på konflikten, vapenvilan respekteras inte, våldet eskalerar och allt fler beväpnar sig. I sydöstra Ukraina pågår en militär eskalering samtidigt som Ukraina håller andan.
– Vanliga ukrainare vill nu se handling i form av internationell hjälp, man känner sig bortglömd och man vill att folk ska förstå att det här kriget rör i högsta grad Europa, säger Elin Jönsson.