Den 25 december sker ett misstänkt sabotage mot strömkabeln Estlink 2 som ligger längs med botten i Finska viken mellan Estland och Finland. Flera kommunikationskablar mellan länderna ska även ha skadats vid samma tillfälle.

Fartyget Eagle S blir snabbt föremål för utredningen och finländska myndigheter tvingar skeppet tillbaka in på finskt vatten.

– Det är viktigt att man agerar på det här sättet och man har också tagit till ordentligt med resurser. Man har haft både finska fartyg och helikoptrar på plats och på så vis visat att man menar allvar, säger Hans Liwång professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan.

Om man jämför agerandet i samband med utredningen mot det kinesiska fartyget Yi Peng 3 – som misstänktes för kabelsabotage och låg stilla mellan Danmark och Sverige i en månad tidigare i år – skiljer sig händelseförloppen åt.

Hårdare tag på Östersjön

Flera faktorer ligger till grund för de finländska myndigheternas handlingskraft. Förutom de geografiska förutsättningarna att snabbt agera i Finska viken finns även ett internationellt engagemang för att agera kraftfullare.

Enligt Liwång kan det mer handlingskraftiga agerandet bli norm vid incidenter på Östersjön.

– Det finns ett internationellt konsensus om att det ska ageras hårdare mot misstänkta sabotage och den så kallade ryska skuggflottan, säger han.

Efter att finska myndigheter lyckats få in Eagle S på finskt vatten bordade finsk polis snabbt fartyget för att säkra bevis.

Operationen innebär att Väst för första gången agerat mot den ryska skuggflottan kopplat till en förundersökning om misstänkt sabotage.

Hör Hans Liwång om skillnaderna mellan fartygen som misstänks för kabelsabotagen i klippet ovan.