• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Fanny Härgestam, frilansjournalist baserad i Tunis. Foto: Privat

”Många utmaningar kvar för Tunisien”

Uppdaterad
Publicerad

I dag firar Tunisien årsdagen för revolutionen 2011. På fyra år har landet påbörjat sin väg mot demokrati, och nyligen hållit lyckade parlaments- och presidentval. Men stora utmaningar ligger för landets fötter – att undvika politisk polarisering och att bekämpa extremism är några av dem skriver tunisienexperten Fanny Härgestam.

Det var på eftermiddagen den 14 januari 2011 som dåvarande president Ben Ali lämnade landet. Nyheten skapade jubel på Tunis huvudgata där folk i massor samlats med krav på presidentens avgång, utveckling, mat för dagen och jobb till de unga. Bröd, frihet, värdighet – sådana var slagorden.

I dag, fyra år senare, är mycket annorlunda i Tunisien. Sedan revolutionen har landet utvecklats i demokratisk riktning på flera sätt, trots att processen varit kantad av kriser och våld. Landet har fått en ny grundlag, det råder i stor utsträckning yttrandefrihet och i höstas hölls både parlaments- och presidentval som gick fredligt till.

Arabiska våren

Stora utmaningar

Samtidigt återstår svåra utmaningar och allvarliga problem att ta itu med. En av utmaningarna på ett politiskt plan är att undvika polarisering.

Det sekulära partiet Nida Tounes, med starkast stöd i den välutvecklade nordöstra delen av landet, tog hem flest röster i parlamentsvalet. Partiet knep även presidentposten, som gick till partiledaren och ex-ministern Béji Caïd Essebsi. Nida Tounes är ett spretigt parti som bildats 2012 med målet att vinna över det moderata islamistpartiet Ennahda.

Växande extremism

Även om presidentämbetet försvagats avsevärt med den nya grundlagen, och även om Nida Tounes inte kan regera ensamt utan behöver stödpartier, sitter partiet sammantaget nu på en stor del av makten.

Viktigt för kommande mandatperiod är att partiet öppnar upp för uppgörelser med brett politiskt stöd. Annars riskerar Tunisien att hamna i samma farliga spår som under 2012-2013, då den islamistledda regeringskoalitionen var långsam med att släppa in andra partier i en tid av djup kris.

Under samma period inträffade två mord på politiskt oppositionella, grundlagsarbetet kollapsade och den religiösa extremismen växte.

Hög ungdomsarbetslöshet

Dessutom har Tunisien inte råd med politiska kriser i nuläget. Den tillträdande regeringen har flera kritiska frågor att handskas med. En av de mest akuta är arbetslösheten, som är fortsatt hög särskilt bland unga akademiker i de inre och sydliga regionerna där revolutionen startade.

Fyra år efter upproret känner sig många fortfarande utanför samhället och försöker lämna landet. Till på köpet upplever många där att Nida Tounes som parti och den nya presidenten Essebsi, med rötter på den rika kustremsan, representerar den förra regimen och ett etablissemang långt ifrån de åsidosatta regionerna.

De unga vill nu se konkreta åtgärder som sänder signaler om att en ekonomisk förbättring är möjlig inom en rimlig framtid.

Kämpar mot religiös extremism

Ytterligare en utmaning är att förbättra landets säkerhet utan att tumma på medborgares fri- och rättigheter. Grannlandet Libyen härjas av inre strider mellan olika tungt beväpnade grupper, varav vissa är religiösa extremister. Dessa konflikter riskerar att spilla över på Tunisien, och har delvis redan gjort det genom ökad vapensmuggling över landgränserna.

Samtidigt kämpar Tunisien mot religiös extremism inom landet.

Trots att avgående premiärminister Mehdi Jomâa säger att säkerhetsläget förbättrats rapporterar inrikesministeriet regelbundet om dödliga attacker mot militär och polis utförda av militanta islamister.

Enligt samma källor har dessutom tusentals tunisier anslutit sig till stridande jihadistgrupper i Syrien. Exakt varför och hur kvarstår för myndigheterna att utreda.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Arabiska våren

Mer i ämnet