Militärfängelset Saydnaya utanför Damaskus är Syriens mest ökända. Amnesty har kallat det för ett ”slakteri för människor”.

Upp mot 13 000 personer beräknas ha avrättats där efter inbördeskriget 2011 och fram till 2015, enligt en uppmärksammad rapport från människorättsorganisationen.

Fångar har tagits ut i stora grupper, och därefter hängts och körts till massgravar, enligt Amnesty. Tortyren beskrivs som systematisk, med misshandel och sexuellt våld.

Men efter regimens fall har fångarna släppts.

Anhöriga letar desperat

The Guardian har varit på plats i fängelset. Tidningens reporter beskriver hur personer letar efter sina saknade anhöriga i vad som känns som en labyrint – fängelsebyggnaden har en karaktäristisk form med en spiraltrappa i mitten och utskjutande korridorer åt tre håll.

De har svårt att orientera sig och hitta de underjordiska våningarna som de hört talas om, där de hoppas kunna hitta sina saknade anhöriga.

Men många blev besvikna.

Den syriska frivilligorganisationen Vita hjälmarna skickade räddningsstyrkor till Saydnaya, och skriver på X att de inte kunnat hitta några fortsatt instängda fångar.

De uppger att de ”delar den djupa besvikelsen hos familjerna till de tusentals som saknas och vars öden fortfarande är okända.”

”Representerar friheten”

Omar Alshogre var 20 år när han släppte från tre års fångenskap i fängelset, och tog sig till Sverige 2015. I ”Agenda” berättade han om livet i Saydnaya:

– I vissa celler tvingade de oss att välja vem av oss som skulle avrättas imorgon. Tänk dig att du sitter med dina kompisar, sedan måste vi tillsammans göra ett lotteri om vem som ska avrättas.

När Omar Alshogre släpptes vägde han 34 kilo.

– De här fängelserna är platser som regimen använt för tortyr, svält, för att bryta ner folk psykiskt och mentalt. Det är platser där regimen lägger tryck på familjerna om att: låt inte ditt andra barn gå ut på gatorna. Så det är väldigt viktigt att de befrias, det representerar friheten för Syrien.