– Vi känner till allt om Gustav II Adolf och hur han dog 1632, men vi har vetat väldligt lite om de vanliga soldaterna, säger Harald Meller som är chef för det Arkeologiska muséet i Halle.
– Det var inte som på film eller hjältemålningar några modiga knektar som med fladdrande fanor under jubel drog ut i strid, säger Harald Meller. Våra undersökningar visar att det är fattiga män, mellan 15 och 45 år. De har ofta sjukdomar, de har ofta hungrat som barn och de har ofta skador från tidigare strider.
Nakna och plundrade
Massgraven upptäcktes för drygt ett år sedan efter en systematisk genomsökning av slagfältet. I två stora block togs massgraven in i muséets verkstad i närbelägna Halle. När SVT besöker är man inne i slutfasen av undersökningarna.
I massgraven finns 47 skelett. Alla är nakna och plundrade på kläder och andra ägodelar. Soldater från olika arméer har blandats i samma grav. Det var bönder från Lützen och omgivning som beordrades att begrava alla döda.
Med undersökning av strontium-isotoper i tänderna hoppas man nu kunna analysera varifrån de döda kommit. Strontium lagras i tänderna och är olika beroende på var man vuxit upp som barn och vilket vatten man druckit.
– Med strontiumanlyser hoppas vi kunna säga vem som är svensk, vem som är tysk, finne, kroat eller österrikare, säger Harald Meller.
”Ärat ditt namn”
Lützen år 1632 var ett av de blodigaste slagen under 30-åriga kriget. Uppåt 10 000 människor beräknas ha dött. Svenska trupper stred på den protestantiska sidan mot kejserliga, katolska trupper.
I dag är slagfältet åkermark och en del är bostadsområde i utkanten av staden Lützen. Sedan länge finns minnesmärken där framförallt den svenske kungen Gustav Adolf hyllas som protestanternas hjältekung.
I Livrustkammaren i Stockholms slott finns Gustav Adolfs uppstoppade häst och hans blodiga kläder och älgkyller. Det har varit en del av en nationalistisk historieskrivning om svenska hjältedåd och är det som i nationalsångens text besjungs i raderna om ”då ärat ditt namn flög över jorden”.
Utställning i Sverige
– Den här massgraven är den absoluta motsatsen till hjältedyrkan av Gustav Adolf. Här har vi enkla soldater och människor som inte fått någon talan i historieböckerna, men nu talar de till oss genom fynden i marken och vad vi får fram genom arkeologin, säger Harald Meller.
När undersökningen av massgraven är klar hoppas muséet i Halle att det ska bli en utställning som visas i Sverige, Finland och andra berörda länder. Sen hoppas staden Lützen skapa ett nytt besökarcentrum och museum där skeletten från massgraven ska ställas ut. Tanken är att det nya besökscentrumet ska vara klart till år 2018, 400 år efter det 30-åriga krigets start.