Denna svåra pandemi, som härjade ett Europa som just genomlevt det Första världskriget, skördade minst 20 miljoner människors liv, enligt gängse beräkningar. Vissa forskare har på senare tid velat skriva upp siffran än mer, kanske så mycket som 50 miljoner döda eller mer.
35.000 svenskar dog
I Sverige avled 35.000 människor under epidemins höjdpunkt 1918-19, och ytterligare ett par tusen under det följande året.
Namnet Spanska sjukan (eller bara ”Spanskan”) beror inte på att sjukdomen hade sitt ursprung i Spanien utan på att de första rapporterna kom från detta land.
De flesta andra europeiska länder deltog i världskriget och censurerade nyheterna; till det som censurerades bort hörde nyheter om sjukdomsutbrott. De första nu kända fallen av sjukdomen inträffade bland soldater på Västfronten.
Dröjde månader
Eftersom 1910-talet var en tid med andra kommunikaktionsmönster dröjde det flera månader från de första nyhetsrapporterna våren 1918 till det första fallet i Sverige.
När Spanska sjukan svepte runt jorden var dödligheten hög. Då dog en så mycket som en person av tjugo som smittades. Många av de drabbade var unga människor, något som bidrog till att göra epidemin särskilt skrämmande i samtidens ögon.
En förklaring som har givits till detta är att många av de äldre hade fått viss immunitet vid föregående pandemi, den så kallade ryska snuvan, ett trettiotal år tidigare.
Under sommaren
En annan egendomlighet var att influensaepidemin grasserade som värst under sommaren och höst (på det norra halvklotet). Normalt har influensasäsongen sin topp under vinterhalvåret.
Ofta pekas på att epidemin drabbade ett Europa försvagat av närmare fyra års världskrig. Hur mycket det ligger i detta är dock oklart. Icke krigförande länder (som Sverige eller Spanien) drabbades lika hårt som krigförande, och Spanska sjukan härjade också områden som inte varit särskilt berörda av vare sig krig eller avspärrning.
Men att nedsatt motståndskraft pga krigets (och avspärrningarnas) umbäranden bidrog till pandemins kraft får anses sannolikt.
Samma virus
Spanska sjukan orsakades av ett influensavirus av så kallad Ha-typ. Alla pandemier som härjat i världen sedan slutet av 1800-talet, inklusive asiaten 1957 och Hongkonginfluensan 1968, har orsakats av bara tre olika virustyper: H1, H2 och H3.
H5N1-viruset som ligger bakom den beryktade (men inte längre så fruktade) fågelinfluensan, tillhör en annan typ, vilket också framgår av beteckningen.
Torbjörn Jacobsson,
Rapport Text & Webb
Pandemier i historien
Totalt har 31 influensapandemier beskrivits sedan 1580.
I sen tid har pandemier inträffat 1781, 1830, 1833, 1847, 1889, 1900, 1918, 1957, 1968 och 1977. Några har varit relativt milda medan andra har varit mycket allvarliga.
För de senaste pandemierna finns mer detaljerade uppgifter:
* 1889-1890. Kallades asiatiska influensan. Cirka 1 miljon döda. Viruset troligen av H2-typ.
* 1900. Mild pandemi. Viruset troligen av H3-typ.
* 1918-1920. Spanska sjukan. 20-50 miljoner döda. Virustyp: H1N1.
* 1957-1958. Asiaten. 1-4 miljoner döda. Virustyp: H2N2.
* 1968-1969. Hongkonginfluensan. Uppemot 1 miljon döda. Virustyp: H3N2.
* 1977. Ryska influensan. Mild variant med få dödsfall. Virustyp: H1N1.