40-årige Zelimchan Changosjvili gick genom en park i centrala Berlin mitt på dagen den 23 augusti förra året när en man på cykel passerade och sköt honom till döds med en ljuddämpad pistol.
Tyska åklagare bedömer att den ryska regeringen bär det högsta ansvaret för mordet och i en rättegång som inleds på onsdagen ska det avgöras om den misstänkte är en agent som agerat på Kremls order.
Pistol, cykel, peruk
Efter mordet såg vittnen hur en man kastade en stor väska i floden Spree, där polisen senare fann mordvapnet, en peruk och en cykel.
Kort därpå greps en man som enligt identitetshandlingar skulle vara en 49-årig rysk medborgare vid namn Vadim Sokolov. Handlingarna var dock förfalskade, avslöjade tidningen Der Spiegel i samarbete med den Storbritannienbaserade journalistgruppen Bellingcat.
Mannen är egentligen den några år äldre Vadim Krasikov, ursprungligen från Kazakstan, som har dömts för ett liknande mord i Moskva 2013, enligt deras underrättelser och jämförelser av bilder. Krasikov uppges ha blivit rekryterad av den ryska underrättelsetjänsten FSB, vilket åklagarna väntas styrka med information från hans mobiltelefon.
Enligt åtalet fick han en order från den ryska centralregeringens myndigheter åtminstone fem veckor före mordet.
Den misstänkte är förtegen. Under den första rättegångsdagen meddelar han via sin advokat att hans namn är Vadim Sokolov och att han är en rysk, ensamstående ingenjör. Han nekar till all kännedom om Vadim Krasikov.
Putin: Han var blodtörstig
Den mördade Zelimchan Changosjvili kom från en georgisk region med en stor tjetjensk minoritet och har tidigare stridit med tjetjenska rebeller mot Ryssland.
När Rysslands president Vladimir Putin uttalade sig i ärendet – sedan Tyskland utvisat två ryska diplomater – beskrev han Changosjvili som en ”ondskefull och blodtörstig mördare” och anklagade tjetjenen för inblandning i bombdåd i Ryssland.
Ryssland har konsekvent nekat till anklagelserna och besvarade Tysklands utvisningar av diplomater med att utvisa två tyska diplomater.
Bakgrund: Dåd mot exiltjetjener
Ytterligare minst tolv attacker har skett mot exiltjetjener i Europa som beskrivs som regimkritiker eller som har deltagit i strider mot ryska eller tjetjenska styrkor. Människorättsorganisationer har pekat ut den tjetjenska Kadyrov-regimen som ansvarig för merparten av dem.
Österrike, 2009 och 2020
Umar Israjlov sköts till döds på en gata i Wien i samband med ett misslyckat försök att föra bort honom tillbaka till Tjetjenien. Israjlov hade anklagat Tjetjeniens hårdföre ledare Ramzan Kadyrov för tortyr inför Europadomstolen. Den misstänkte mördaren lyckades fly tillbaka till Tjetjenien, men 2011 dömdes tre andra tjetjenska män för inblandning i mordet.
Regimkritikern Mamichan Umarov, 43, hittades ihjälskjuten utanför Wien i juli 2020. Österrikisk polis grep två tjetjenska medborgare som misstänkta för mordet. Umarov drev en Youtube-kanal med frän kritik mot den tjetjenske ledaren Kadyrov. Han uppges också ha lämnat detaljerade uppgifter om lönnmord på tjetjenska oppositionella i Ukraina till ukrainska myndigheter.
Frankrike, 2020
Bloggaren Imran Alijev, 44, mördades med 135 knivhugg på ett hotellrum i staden Lille. Den huvudmisstänkte hade enligt Frankrikes rättsväsende bott hemma hos Alijev i Belgien efter att ha fått asyl där. Efter mordet flydde denne till Tjetjenien. Alijev var känd för sin kritik mot Ramzan Kadyrov samt Rysslands president Vladimir Putin.
Turkiet, 2008–2011
Musaevi Berkchazj, befälhavare inom en väpnad oppositionell rörelse i Tjetjenien, sköts till döds tillsammans med sina två livvakter utanför en moské i Istanbul i september 2011. Berkchazj uppges ha verkat nära separatistledaren Doku Umarov, som pekas ut som hjärnan bakom flera blodiga terrordåd i Ryssland.
Under 2008 och 2009 hade ytterligare tre befälhavare inom den tjetjenska separatiströrelsen mördats vid skilda tillfällen i Istanbul.
Sverige, 2020
Tumso Abdurachmanov, känd regimkritisk bloggare, attackerades av en man med hammare i sin lägenhet i Gävle i februari 2020. Han övermannade angriparen, som i en blodig video tvingas erkänna att han skickats från Moskva. En rysk man greps misstänkt för mordförsök, en rysk kvinna för medhjälp och en tredje rysk medborgare efterlystes internationellt. Säkerhetspolisen har tagit över utredningen för att utreda främmande makts inblandning.
Källa: TT
Fakta: Tjetjenien
Autonom republik i Kaukasus, i den sydvästra Ryska federationen.
Har uppskattningsvis 1,3 miljoner invånare (2014).
Skådeplats för två separatistiska krig mot den ryska centralmakten. Efter Sovjetunionens upplösning 1991/1992 bröt separatister loss delrepubliken. Svaret blev det första Tjetjenienkriget 1994–1996, samt ett andra krig 1999–2009.
Under dessa förhållanden utförde tjetjenska terrorister också en rad uppmärksammade dåd, såsom gisslandramat på en teater i Moskva 2002 och i en skola i Beslan 2004.
2003 fick Tjetjenien den ryskstödde presidenten Achmad Kadyrov, som hade bytt sida från separatisterna. Han mördades efter ett halvår. 2007 tillträdde hans son Ramzan Kadyrov på posten.
Ramzan Kadyrov är Moskvatrogen och har delrepubliken i ett hårt grepp. Hans styre anklagas för omfattande brott mot mänskliga rättigheter och korruption.
Källa: Nationalencyklopedin (TT)