Vad förknippar man egentligen med Island, som genomsnittligt okunnig utlänning? Kanske vulkaner, kanske vattenfall, kanske vikingar. Färre tänker nog på datahallar – det isländska ordet för dator är tölva, en sammansättning av tala som betyder siffra och völva, förnordiska spåkvinnor.
Men faktum är att IT-industrin blomstrar på Island – åtminstone utvinningen av kryptovaluta. En ”gruvdrift” som bredrivs av stora datoranläggningar. Island lockar med kallt klimat som kyler datorerna men framför allt med billig grön el.
Sedan i fjol slukar kryptobolagen på Island mer elektricitet än bostäder och Island har sedan länge attraherat eltörstiga utländska företag, främst inom tung industri. Frågan är hur grön elen egentligen är?
Möjlig dubbelräkning
En del av debatten rör byggandet av vattenkraftverk, något miljögrupper kopplat till bitcoin-brigadens elaptit. En andra del kretsar kring det europeiska systemet för handel med ”ursprungsgarantier”.
Systemet kom till för att uppmuntra elbolag att producera förnybar el hellre än att elda fossilt och låter elbolag sälja en sorts ”gröna stämplar” sinsemellan.
Som en konsekvens så var det 2017 bara 13 procent av elen på Island som fortfarande räknades som förnybar. En rapport från 2016 varnar också för risken med dubbelräkning, men en del företag på Island har också uttryckte missnöje.
De anser sig ha kommit till Island just för den förnybara billiga elen, men handeln med ursprungsgarantier innebär att den inte räknas som sådan.
– På pappret är det inte sant att elen är förnybar eftersom ursprungsgarantin har sålts till ett annat europeiskt land, säger Fridrik Mar Baldursson, professor i ekonomi vid Reykjaviks universitet till SVT.
Samtidigt så är det – bortsett från systemet med ursprungsgarantier – också sant att elen i uttaget är förnybar, eftersom det är den enda som finns på island.
– Rent fysiskt så stämmer det däremot att elen är förnybar.
Kritiker: Ett missbruk
Kritiker anklagar isländska elbolag för att sälja gröna frikort till utländska bolag som kan hålla kvar vid icke förnybart. Det motverkar inte heller fossil produktion på Island, eftersom någon sådan inte finns.
– Isländska företag missbrukar i praktiken systemet, säger Petur Halldorsson, ordförande för miljöorganisationen Ungir Umhverfissinnar.
– Det är inte till för att uppmuntra förnybart i allmänt, utan för att fasa ut icke förnybart i andra delar av Europa.
Elbolagen framhåller att det bara är tunga industrin som inte är grönstämplad något den kan betala extra för. Dessutom är bostäder och dataföretag undantagna systemet, säger elbolaget HS Orka i en intervju med SVT Nyheter.
Så funkar ursprungsgarantier
När EU år 2009 klubbade igenom systemet med så kallade ursprungsgarantier var syftet att uppmuntra till utfasning av fossila elbränslen, till förmån för förnybart.
Systemet fungerar så att för varje hundrade kilowattimme så får elproducenten ett certifikat – en sorts grön stämpel som visar att elen kommer från förnybara källor. De här certifikaten kan man sedan handla med på en öppen marknad, och extrainkomsten från försäljningen är moroten som ska knuffa elbolagen i mer förnybar riktning.
Rent praktiskt betyder det att elbolag som exempelvis eldar kol kan köpa certifikat av ett grönare elbolag, ”grönstämpla” den egna elen, och sälja den som förnybar till de egna kunderna. Trots att det kommer från just koleldning, vilket har fått kritiker att beskriva det som en sorts avlatsbrev där bolag kan köpa sig ett gott och grönt samvete.
På Europas fastland är elnäten sammankopplade och elbolag säljer el mellan varandra, vilket gör att man kan säga att en del grön el färdas mellan länder. Men Island hänger inte ihop med några andra länders elnät, och har ingen fossil elproduktion som kan fasas ut eftersom förnybar el från varma källor och vattenkraft redan är billigare.
För isländska elbolag är ursprungsgarantierna därför endast en extra sidoinkomst, som enligt kritiker minskar incitamenten för andra länders elbolag att sluta med icke förnybar el, eftersom de i stället kan köpa de isländska certifikaten och därmed slippa ställa om.