Baltikum håller på att omvandlas till en hårdbevakad militär zon. De flesta bedömare menar att det är svårt att skydda Baltikum. Men 150 amerikanska soldater har placerats i vart och ett av de baltiska länderna och brittiska soldater är också på väg. Nyligen rullades amerikanska stridsfordon ut i Litauen och Nato överväger att stationera fler soldater permanent i Baltikum.
”En mer spänd situation”
Efter Rysslands annektering av Krim-halvön och attacken mot östra Ukraina oroar sig många över ett liknande scenario i Baltikum. Därtill ska läggas Rysslands ökade militära närvaro i Östersjön och stödet till Assad-regimen i Syrien. Nato arbetar med att möta det nya läget. Men i en intervju med SVT Agenda säger Nato-chefen Jens Stoltenberg att det i nuläget inte handlar om ett nytt kallt krig.
– Det är en situation som är mer spänd än vad vi var vana vid under åren efter det kalla kriget. Vi ser mer militär aktivitet. Vi ser mer rysk närvaro både i luften och med fartyg i Östersjön. Vi ser också fler övningsaktiviteter. Men vi befinner oss inte i ett kallt krig, men heller inte i det partnerskap som vi försökte bygga med Ryssland efter slutet på det kalla kriget, säger Stoltenberg.
Inget omedelbart hot
Rysslands agerande i Ukraina sände chockvågor över världen och skapade oro i många av Rysslands grannländer. De baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen är medlemmar av Nato och därmed omfattas de av Natos artikel 5. Den innebär att ett angrepp på ett Nato-land betraktas som ett angrepp på alla försvarsalliansens länder och ska därför kollektivt försvaras. Det gör, enligt Stoltenberg, att skillnaden är stor mellan Ukraina och de baltiska staterna. I nuläget finns heller inget omedelbart hot mot något Nato-land, säger han.
– Det vi ser är ett mer självhävdande Ryssland som har investerat mycket i sin militära kapacitet, i upprustning. Man har också börjat använda sig av kärnvapen i sin retorik och har visat sig vara beredda på att använda militär makt för att förändra gränser i Europa. Det är en situation som är mer krävande.
Ställer om och investerar
Nato satsar dock inte bara i öster. I södra Europa pågick till i fredags den största Nato-övningen på över ett årtionde. 36.000 man befinner sig i Italien, Portugal och Spanien där amerikanska trupper tränar tillsammans med de nationella arméerna för att stärka samordningen. Budskapet man vill förmedla är att Nato är redo om det behövs.
– Vi har tvingats till omställningar och mer investeringar i Natos försvar under den senaste tiden, säger Jens Stoltenberg.
Värdesätter samarbete med Sverige
Det allt mer spända säkerhetsläget runt Östersjön, tillsammans med Rysslands agerande i Ukraina har fått debatten om ett medlemskap i Nato att aktualiseras i Sverige. Samtliga allianspartier vill att Sverige ska ansöka om medlemskap. Men redan i dag har Sverige ett tätt partnerskap med Nato. Och Jens Stoltenberg ser ett stort värde i samarbetet.
– Sverige är en nära partner till Nato. Jag var nyligen på den stora militärövningen i Spanien och Portugal. Den största militärövningen Nato genomfört på många år. Där var svenska soldater med. Men Sverige är inte med i den säkerhetsgaranti som Nato bygger på. Den gäller bara för medlemsländerna. Men det är viktigt för Sverige och det är viktigt för Nato att vi fortsätter att ha ett tätt samarbete. Det höjer Natoländernas säkerhet och det stärker Sveriges säkerhet, säger Jens Stoltenberg.
Nato-chefen Jens Stoltenberg besöker Sverige i morgon och på tisdag och ska bland annat träffa statsminister Stefan Löfven, utrikesminister Margot Wallström och försvarsminister Peter Hultqvist.
Se intervjun med Jens Stoltenberg i Agenda kl. 21.15 i SVT2.