Finsk gränspatrull på gränsen mellan Finland och Ryssland. Foto: TT

Nato väcker alltjämt debatt i Finland

Publicerad

Att peka ut Ryssland som en fiende är fortfarande kontroversiellt i Finland – det har diskussionerna inför valet på söndag tydligt visat. Den svåra relationen till Ryssland är också en anledning till något Natomedlemskap inte är nära förestående.

Den förmodade blivande statsministern, Centerledaren Juha Sipilä, och Socialdemokraternas partiledare Antti Rinne sade båda i en tv-debatt i veckan att Ryssland inte får kallas för ett hot. Det har varit Finlands linje ända sedan andra världskriget – att inte reta upp grannen i öst.

Av samma skäl kommer den nya regeringen knappast att föra Finland in i Nato. Den enda förutsättningen vore att Sverige beslutar att gå med i Nato.

Finska valet 2015

– I så fall skulle säkerhetssituationen i Norden ändras så pass radikalt, säger forskaren Charly Salonius-Pasternak på Utrikespolitiska institutet i Finland.

Utredning sannolik

Däremot är det sannolikt att Finlands nästa regering låter göra en utredning om vad ett Natomedlemskap skulle innebära, säger Salonius-Pasternak. Fem av de åtta riksdagspartiernas ledare flaggar för det.

Centern, som leder opinionsmätningarna, är skeptisk till ett medlemskap och värnar om relationerna till Ryssland, men vill ända låta utreda saken.

Det moderata Samlingspartiet är det Natoivrigaste partiet och även lilla Svenska folkpartiets ledare, försvarsminister Haglund, har flaggat för ett medlemskap. Men det är osäkert om något av partierna kommer att ingå i nästa regering.

Vänsterförbundet säger blankt nej till Nato, och även Socialdemokraterna, De gröna och Sannfinländarna är kritiska.

Inget fiskeredskap i valet

Stöd för att Natomedlemskap är inte heller något redskap för röstfiske. Nyligen publicerades en mätning där ja-sidan fick 28 procent, nej-sidan gick ner till 40 procent och andelen osäkra ökade till 32 procent. Under 2000-talet har ja-sidan gått upp och ner mellan 15 och 27 procent.

Orsaken till att stödet nu gått upp är uppenbar, anser Salonius-Pasternak.

– Rysslands agerande i Ukraina. Men varför har konflikten inte en större inverkan på opinionen? frågar han sig.

– Jämfört med Sverige finns det en stor skillnad. I Sverige pågick redan en diskussion om försvarsförmågan som kändes lite avlägsen tidigare, eftersom man tänkte att ingen kommer att använda vapenmakt i Europa. Och så kommer Ryssland och gör det. I Finland finns en otroligt stark tillit och tro till försvarsmakten och Finlands försvarslösning, säger Salonius-Pasternak.

Hård kamp om andraplatsen

Centerpartiet ser enligt mätningar ut att återta statsministerposten i Finland inför söndagens val. I en färsk mätning publicerad av det statliga finska tv- och radiobolaget Yle säger 24 procent av de tillfrågade väljarna att de kommer rösta på partiet.

Finland styrs av tradition av en blocköverskridande samlingsregering, där de två största partierna oftast ingår. Men om andra platsen är det in i det sista en jämn kamp mellan Sannfinländarna, Socialdemokraterna och Samlingspartiet.

Parti Väljarandel, i procent

Centerpartiet 24,0

Samlingspartiet 16,9

Sannfinländarna 16,7

Socialdemokraterna 15,1

De gröna 8,8

Vänsterpartiet 8,3

Svenska folkpartiet 4,6

Kristdemokraterna 3,5

Källa: Siffrorna bygger på en mätning gjord fram till den 15 april, publicerad av Yle och sammanställd av TT.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Finska valet 2015

Mer i ämnet