Israels premiärminister Benjamin Netanyahu under en presskonferens i Tel Aviv på tisdagen. Foto: Oded Balilty/AP/TT

Netanyahu vill annektera Jordandalen vid valvinst

Uppdaterad
Publicerad

Om han vinner valet den 17 september tänker Israels premiärminister Benjamin Netanyahu bland annat annektera Jordandalen på den ockuperade Västbanken. Kort efter Netanyahus uttalande rapporterade flera internationella nyhetsbyråer att han fick avbryta ett kampanjmöte. Anledningen var obekräftade uppgifter om raketattacker från Gaza.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu säger att han vill införa ”israelisk suveränitet” i Jordandalen och över Döda havets norra del, om han går segrande ur valet den 17 september. Det meddelade han på tisdagseftermiddagen.

En vecka före valet säger Netanyahu också att den fredsplan som USA:s president Donald Trump ska presentera inom kort är ett ”historiskt tillfälle” för att vidta åtgärderna. Om Trump säger Netanyahu att han har stor ”tilltro till vår vänskap” och att han vill agera med ”maximal koordination” med USA, rapporterar den israeliska tidningen Haaretz.

Jordandalen omfattar knappt en tredjedel av Västbanken, men det är oklart exakt hur stor del av Jordandalen som Netanyahu verkligen avser.

Varnades för Gaza-attack

Vid ett kampanjmöte kort efter uttalandet varnades Netanyahu om påstådda raketattacker från Gaza och han fördes bort av vakter, visade israelisk tv. Då fanns det inga direkta rapporter om några raketer som skulle ha exploderat i staden Ashdod, där mötet hölls. Netanyahu fördes till ett skyddat område, skriver Reuters.

Inte första gången

Två dagar före det förra valet, i april, gjorde Benjamin Netanyahu klart att han vill annektera Västbanken eller delar av den.

– En palestinsk stat kommer att hota vår existens och jag har stått emot enormt tryck de senaste åtta åren, ingen premiärminister har motstått sådant tryck. Vi måste kontrollera vårt öde, sa Netanyahu då.

”Förlora på lång sikt”

Palestiniernas premiärminister Mohammad Ishtayeh varnade före Netanyahus uttalande på tisdagen.

– Om han tror att han kommer att vinna röster kortsiktigt genom att annektera bosättningar kommer han och Israel att förlora på lång sikt, säger Ishtayeh.

Hanan Ashrawi, talesperson för den palestinska paraplyorganisationen PLO, säger att premiärministern helt har ändrat på spelplanen.

– Han förstör inte bara tvåstatslösningen, han förstör alla chanser till fred, säger hon.

Fakta

Fakta Israel-Palestinakonflikten: Ockupation och annektering

  • I konflikten mellan Israel och de palestinska territorierna talar man om ”det internationellt erkända Israel”, samt de ockuperade områdena.
  • De ockuperade områdena som bland annat utgörs av Västbanken, inklusive Östra Jerusalem, samt Golanhöjderna, erkänns inte som en del av Israel, av det internationella samfundet. Undantaget är att USA, genom president Donald Trump, erkände Golanhöjderna som en del av Israel i mars i år.
  • Israel har tidigare annekterat Golanhöjderna och östra Jerusalem.
  • Medan ockupation av ett område innebär ett tillfälligt tillstånd, är annektering ett permanent anspråk av mark.
  • Annekteringen av ockuperad mark bryter mot folkrätten.
  • Premiärminister Benjamin Netanyahus uttalande om att annektera den del av Västbanken som ingår i Jordandalen har gjorts utan att gå in närmre på detaljerna i frågan.
  • Det är därför oklart vad som kommer att hända med de palestinier som bor på området som skulle annekteras.
  • Det är också oklart om det kommer att göras snabbt eller steg för steg.
  • I de tidigare annekterade områdena – Golanhöjderna och Östra Jerusalem – har druserna och palestinerna som bor där erbjudits möjlighet att ansöka om israeliskt medborgarskap.
  • Redan inför valet i april i år gjorde premiärminister Benjamin Netanyahu uttalanden om att annektera delar av Västbanken.

Källa: Anders Persson, Israelexpert och doktor i statsvetenskap vid Lunds universitet och Jan Hallenberg, forskningsledare Utrikesinstitutet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.