Ima Abassi arbetar i en butik i centrala Teheran. Sedan USA:s president Donald Trump beslutade att USA skulle lämna Iranavtalet och återinföra sanktioner mot Iran har flera av hennes vänner förlorat sina jobb säger hon.
Hon tvekar inte när jag frågar om sanktionerna påverkat hennes vardag.
– Matpriserna har fördubblats på mindre än ett år. Vi äter billigare mat och ibland tar vissa varor slut i butikerna. Livet har blivit mycket svårare, säger hon.
Sanktioner riktade mot oljan
Det senaste året har Irans valuta tappat 70 procent av sitt värde. De sanktioner som börjar gälla i dag är riktade mot Irans oljeindustri som är landets viktigaste exportinkomst, och mot banksystemet.
Den iranska valutan har nått historiskt låga nivåer efter Trumps sanktionsbeslut och tappat 70 procent av sitt värde det senaste året.
– Alla känner stress. Vi handlar mat med en rädsla för inflationen, att det är bättre att handla mycket av en vara idag än att köpa den för ett dyrare pris imorgon, säger Ima.
Målet med USA:s sanktioner är att sätta press på den iranska regimen.
Avtalet som går ut på att Iran ska begränsa sina kärnaktiviteter i utbyte mot lyfta ekonomiska sanktioner skrevs under av den tidigare presidenten Barack Obama.
Iranavtalet gav iranier hopp
Nu vill Donald Trump pressa Iran att förhandla fram en ny överenskommelse som går längre.
Men kärnenergiavtalets övriga undertecknare, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Ryssland och Kina menar att Iran följer det ingångna avtalet och att det bör ligga fast.
Ima är 24 år. Hon säger att hon och många unga iranier kände hopp när avtalet undertecknades 2015.
– Vi trodde att många internationella företag skulle komma hit, att det skulle skapas nya jobb. Det blev litet bättre men inte så bra som många hoppats, säger hon.
Straffåtgärder träder i kraft
Efter att USA lämnade Iranavtalet i maj så återinfördes en rad amerikanska sanktioner mot Iran den 6 augusti i år. Bland annat får Iran inte använda amerikanska dollar. Sanktionerna slog också mot landets silver- och guldsektor samt dess handel med metaller, kol och industriella it-system.
I dag träder den senaste vågen av straffåtgärder i kraft, mot landets transportsektor, banksystem och oljeindustrin som står för 60 procent av landets exportinkomster.
Enligt USA är målet är stoppa handeln med iransk olja på världsmarknaden. För att undvika att oljepriset drivs upp har USA gått med på att ett antal länder, bland dem Japan, Indien och Sydkorea ska få fortsätta köpa iransk olja även efter att sanktionerna införs i dag – men undantagen är kortsiktiga.