Några av sanktionerna mot Iran har redan återinförts och på måndag kommer alla sanktionerna att återupprättas.
Beskedet om nya sanktioner kommer efter att USA:s president Donald Trump i våras drog sig ur kärnavtalet med Iran eftersom han menar att det är ”felaktigt i sin grund”.
Avtalet, som skrevs under av USA:s tidigare president Barack Obama, går ut på att Iran ska begränsa sina kärnaktiviteter, detta i utbyte mot att ekonomiska sanktioner lyfts.
EU fördömer
Att USA nu återinför sanktioner mot Iran fördöms av flera länder.
Frankrike, Tyskland, Storbritannien och EU fördömer i ett gemensamt uttalande USA:s besked att lägga nya sanktioner på Iran. I uttalandet lovar gruppen också att arbeta för att skydda de europeiska företag som har ”legitima” affärsintressen i Iran.
”Vi beklagar djupt USA:s återinförande av sanktioner”, skriver man i uttalandet.
Vill pressa regimen
Den iranska valutan har nått historiskt låga nivåer efter Trumps sanktionsbeslut, vilket i förlängningen har drabbat miljontals vanliga iranier som kämpar för att få ekonomin att gå ihop. Men det är regimen som den amerikanske presidenten vill pressa, i synnerhet genom söndagens straffåtgärder som bland annat riktar sig mot den för Iran så viktiga oljebranschen och banksystemet.
Sanktioner riktas mot ytterligare 700 personer, meddelar USA på fredagen.
Stödjer väpnade grupper
Dessutom vill man utesluta Iran från det internationella banksystemet Swift – och hotar med att rikta sanktioner mot det belgiska företaget bakom systemet, om så inte sker.
Det kommer dock att göras undantag från oljesanktionerna mot Iran för åtta länder, däribland Turkiet. USA:s förhoppning är att ekonomin ska påverkas så pass mycket att regimen tvingas tänka om kring stödet till väpnade grupper i Mellanöstern, som Huthirebellerna i Jemen och regimsidan i Syrien.