Dagens extrainsatta parlamentssammanträde – det första på en lördag sedan Falklandskriget 1982 – skulle leda till ett avgörande i den segdragna brexitprocessen.
Omröstningen kom dock att ställas in sedan ett förslag lades fram av ledamoten Oliver Letwin, som tidigare sparkats ur partiet av premiärministern. Tillägget omöjliggör ett fullständigt godkännande av brexitavtalet förrän all lagstiftning som krävs för att genomföra utträdet godkänts av parlamentet.
Syftet med tillägget var att garantera att Storbritannien inte kan krascha ut ur EU den 31 oktober.
Tidsfrist skjuts upp ånyo
Johnson uppmanade ledamöterna att inte godkänna tillägget. En ytterligare försening av ett brittiskt utträde skulle vara meningslös, dyr och undergräva allmänhetens förtroende för politiken, sade Johnson i parlamentsdebatten.
– Med detta nya avtal är möjligheterna för nya förhandlingar, för fruktbara förhandlingar, uttömda, sade premiärministern.
Förseningen innebär att Boris Johnson nu tvingas att be Bryssel om att skjuta upp tidsfristen för brexit till den 31 januari 2020. Johnson sade att han kommer att följa lagkravet och begära en tre månaders förlängning men förnekade samtidigt bestämt att brexit ska försenas. Enligt premiärministern ska Storbritannien lämna EU den 31 oktober.
– Jag ger samma besked till våra vänner och kollegor i EU som jag gett till alla under mina dagar som premiärminister: Ytterligare förseningar skulle vara skadligt för det här landet, skadligt för EU och skadligt för demokratin.
Enligt Johnson ska han lägga fram den lagstiftning som krävs för brexit-avtalet redan i nästa vecka. Hur det ska gå till är dock oklart
”Full förståelse för frustrationen”
Oppositionsledaren Jeremy Corbyn sade att befolkningen måste ges sista ordet om brexit.
-Jag har full förståelse för frustrationen och tröttheten runt om i landet och i denna kammare. Men vi kan helt enkelt inte rösta för ett avtal som är ännu sämre än det som denna kammare röstat ner tre gånger, sade LabourledarenCorbyn.
Enligt nyhetsbyrån AFP ber EU Storbritannien att förklara vad nästa steg blir i brexitprocessen så snart som möjligt.
Fakta: Det nya brexitavtalet
De ändringar som gjorts i det nya avtalet jämfört med det som Theresa Mays regering och EU tillsammans förhandlade fram handlar främst om Nordirland och frågan om gränsen till Irland. Så här ser delar av avtalet ut:
Direkt efter utträdet tar en övergångsperiod vid som sträcker sig till åtminstone den 31 december 2020. Övergångsperioden kan förlängas i max två år. Syftet med den är att övergången från nuvarande regler ska bli så smidig som möjligt.
Nordirland kommer att ingå i Storbritanniens tullområde vilket innebär att de har samma tullsatser som resten av landet.
Brittisk tull kommer tas ut för varor som kommer utifrån till Nordirland om varan stannar i landet. För varor som ska över landgränsen till Irland gäller i stället EU-tullar. Samtliga tulldeklarationer ska lämnas i hamnarna och inte vid någon av gränsövergångarna på land.
Nordirland är kvar i brittiskt område även vad gäller moms, enligt avtalet, och brittiska myndigheter ansvarar för att hämta in denna.
Samma momsregler som gäller för varor inom EU ska dock gälla i Nordirland, men landsdelen kan anpassa sina momssatser till irländsk nivå för att konkurrensen på marknaden inte ska snedvridas.
Efter fyra år med avtalet kommer Nordirlands regionala parlament Stormont få ta ställning till om man vill fortsätta på samma sätt. Röstar parlamentet ja blir det en fortsättning med samma system ytterligare fyra år, eller åtta år om majoriteten för ett ja är tillräckligt stor. Blir det nej till en fortsättning slutar systemet att gälla, efter en ”avkylningsperiod” på två år.
I och med utträdet ska Storbritannien betala drygt 30 miljarder pund (375 miljarder kronor) till EU som ersättning för tidigare åtaganden.
När övergångsperioden är slut kommer EU-medborgares rättigheter i Storbritannien, och vice versa att påverkas på så sätt att den fria rörligheten inte längre gäller i och med Storbritanniens utträde.
Källa: TT