Theresa May förlorade stort när utträdesavtalet med EU var uppe för omröstning i parlamentet tidigare i januari. Under tisdagskvällen hoppades hon få besked om hur landet nu ska gå vidare.
Vill inte lämna EU utan avtal
Parlamentet röstade om en rad olika förslag på hur frågan kan hanteras framåt.
Och Theresa May fick precis som hon ville. Parlamentet röstade för det så kallade Brady-förslaget. Det hade lagts fram av Tories-ledamoten Graham Brady. Det innebär att nödlösningen om Irland, enligt parlamentet, kan ersättas med ”ett alternativt arrangemang”. Det öppnar för att May kan förhandla om den delen av avtalet och sedan ta tillbaka avtalet för omröstning i parlamentet.
– Förhandlingarna med EU kommer inte bli enkla, konstaterade hon efter omröstningen.
Tidigare på kvällen röstade parlamentet även igenom ett förslag från Tories-ledamoten Caroline Spelman. Det innebär att parlamentet inte vill att landet ska lämna EU utan ett avtal. Det förslaget är däremot rådgivande och inte bindande. Det är oklart vad det kan leda till i praktiken.
Macron: Blir ingen omförhandling
Från EU:s sida är däremot allting redan klart. EU har redan sagt nej samtliga omförhandlingar av avtalet. Frankrikes president Emmanuel Macron konstaterade tidigare under dagen att det nuvarande utträdesavtalet är det bästa möjliga som Storbritannien kan få. Efter omröstningen bekräftade franske presidenten uttalandet och sa att EU fortsätter förbereda för ett avtalslöst brexit. Ansvariga för frågan på EU-parlamentet säger till AP att det inte finns någon majoritet i EU för att återuppta förhandlingarna.
Storbritannien ska enligt nuvarande plan lämna EU den 29 mars i år – med eller utan avtal. Om inte EU går med på omförhandlingar av avtalet, eller om parlamentet sedan inte godkänner resultatet i eventuella omförhandlingar, så går Storbritannien mot ett avtalslöst brexit oavsett var parlamentsledamöterna tycker.
Labour-förslag röstades ner
Ett annat av förslagen, som tidigare under dagen troddes kunna ha en chans att röstas igenom, lades fram av Labour-ledamoten Yvette Cooper. Det skulle innebära att Storbritannien begär förlängd förhandlingstid med EU, i upp till nio månader, för att ta fram ett nytt uträdesavtal. Det avtalet var det som formellt stöttades av oppositionen i Labour. Men förslaget röstades ner i parlamentet.
Fakta: De sju förslagen parlamentet röstade om
Totalt 15 ändringsförslag hade lämnats in inför brexitdebatten i det brittiska underhuset. Talman John Bercow har beslutat om att omröstningen ska gälla sju av dem:
Förslag A (från Jeremy Corbyn, Labour) manar regeringen att överväga olika alternativ för att undvika ett avtalslöst utträde, exempelvis en permanent tullunion med EU eller en andra folkomröstning.
Förslag B (Yvette Cooper, Labour) manar till omröstning den 5 februari om att kräva förlängd förhandlingstid om inget utträdelseavtal är klart den 26 februari.
Förslag G (Dominic Grieve, Tories) ger parlamentet löfte om att en dag i veckan under februari och mars hålla egna debatter om brexit med rådgivande förslag till regeringen.
Förslag I (Caroline Spelman, Tories) vill utesluta ett avtalslöst utträde.
Förslag J (Rachel Reeves, Labour) kräver att regeringen ber om förlängd förhandlingstid om inget avtal är klart före den 26 februari.
Förslag N (Graham Brady, Tories) kräver att nödlösningen om Nordirland ersätts med ett ”alternativt arrangemang” för att undvika en hård gräns.
Förslag O (Ian Blackford, Skotska nationalistpartiet) vill utesluta ett avtalslöst utträde, be om förlängd förhandlingstid – och påpekar att Skottland inte får tas ut ur EU mot sin vilja.
Källa: Brittiska underhuset
TT