Det kan finnas runt 10,4 miljarder människor på jorden år 2100 visar FN:s nya rapport om befolkningsmängd. Något som kan få olika konsekvenser, enligt Martin Kolk, docent i demografi vid Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier.

– Fler människor betyder större utmaningar med konsumtion och miljö. Folk behöver äta, ha bostäder och jordbruksmark. Trycket på naturresurser ökar, säger han.  

Trots detta är det den långsammaste ökningen av världens befolkning sedan 1950.  

– Det beror på att barnafödandet i världen har gått ned och antas fortsätta göra det. Med ökad ekonomisk tillväxt, sjunkande dödlighet och mer utbildning har barnafödandet minskat, säger Martin Kolk.  

Befolkningen ökar mest i Asien och Afrika  

I flera av världens länder är barnafödandet lägre än det var för flera år sedan, men i vissa delar av Asien och i Afrika söder om Sahara är barnafödandet fortsatt högt. Något som gör att FN i sin prognos räknar med att världens befolkningsökning främst kommer att ske i länder som Egypten, Etiopien, Filippinerna, Indien, Kongo-Kinshasa, Nigeria, Pakistan och Tanzania. 

– I Afrika söder om Sahara är barnafödandetalen högst i världen, säger Martin Kolk och menar att högt barnafödande i Afrika och Sydasien bland annat bidrar till att Indien kommer att gå om Kina som världens folkrikaste land inom kort.

Han fortsätter:

– Enligt den senaste prognosen har Kinas befolkning justerats ned ganska kraftigt på grund av lågt barnafödande de senaste åren och antaget lågt barnafödande i framtiden.

Hör hur det ligger till för Sverige i videon ovan.