Forskare från Zoological society of London har tillsammans med WWF i Living Planet Report 2022 gått igenom nästan 32 000 vilda populationer av ryggradsdjur över hela världen. Det är cirka 11 000 fler än tidigare undersökningar. Det är däggdjur, fåglar, fiskar, grod- och kräldjur.

Man har inte mätt om antalet arter minskar, inte heller det totala antalet djur, utan det handlar om hur det går för geografiska bestånd av djurarter som kan jämföras över tid. Vissa bestånd ökar, bergsgorillor till exempel, medan andra minskar, som floddelfin.

Men sammantaget går det alltså bakåt för dom vilda djuren. Bestånden av vilda ryggradsdjur har minskat med i genomsnitt 69 procent mellan 1970 och 2018.

– Det är jätteallvarligt. Man tänker ju på sina barn och allt möjligt, hur det ska bli, säger Olle Forshed, regnskogsexpert på Världsnaturfonden WWF.

– Samtidigt vet vi ju att det faktiskt går att vända den här trenden, det finns ju många fall där vi har haft en akut situation som man lyckats vända, fortsätter han.

Människans rovdrift bakom nedgångarna

Det finns flera förklaringar att många bestånd minskar, men viktigast är att människan breder ut sig på djurens bekostnad på olika sätt. Livsmiljöer exploateras och försvinner. Det är avskogning, jordbruk, jakt, fiske, invasiva arter, föroreningar och klimatförändringar.

– Vi tar djurens livsmiljöer och vi äter dem, säger Olle Forshed.

Störst är nedgångarna i tropiska länder. I Syd- och Centralamerika har bestånden minskat med 94 procent.

– Även i Afrika och tropiska Asien är det en liknande utveckling.

Djur som lever i sjöar och floder är värst drabbade. Där har bestånden av bland annat fiskar, fåglar och grodor minskat med i genomsnitt 83 procent.