Bilder på Michel Aoun sätts upp i hamnstaden Saida.

Ny president på 46:e försöket

Uppdaterad
Publicerad

Det har misslyckats 45 gånger tidigare. Men nu väntas parlamentet godkänna den tidigare generalen Michel Aoun som ny president i Libanon. Till följd av svårigheter med att komma överens har landet inte haft någon president sedan maj 2014.

Den libanesiska politiken präglas av stora motsättningar. Men snart ser det över två år långa politiska dödläget ut att vara över. Inför omröstningen i parlamentet har säkerheten stärkts och de flesta skolor och universitet håller stängt.

– Det är mindre trafik än vanligt, nästan inga bilar. Alla väntar på omröstningen. Vi är glada över att äntligen få en ny president, säger taxichauffören Ali Chaito till TT i telefon från Beirut.

Enligt en komplicerad överenskommelse om maktdelning måste den libanesiska presidenten vara kristen maronit, premiärministern sunnimuslim och parlamentets talman shiamuslim. 81-årige Michel Aoun har oväntat lyckats få stöd från flera av sina politiska rivaler i det sekteristiska Libanon. Sedan 2006 backas han upp av shiamuslimska Hizbollah, som strider på regimens sida i grannlandet Syrien.

Omröstningen i parlamentet har gått till en andra omgång eftersom Aoun inte lyckades säkra två tredjedelars majoritet på första försöket – två röster saknades. I den andra omgången krävs bara en absolut majoritet med 65 av 128 röster.

Kristen general

Den 81-årige tidigare generalen Michel Aoun har länge haft ögonen på presidentposten i Libanon. Hans kandidatur har backats upp av den inflytelserika shiamuslimska rörelsen Hizbollah, som ställde sig på Aouns sida 2006.

Det som gör valet av Michel Aoun möjligt är att han överraskande fått stöd av politiska rivaler, däribland sunniledaren Saad Hariri, som länge fört ett politiskt krig mot Hizbollah och dess allierade med stöd från Saudiarabien. När han nu ger sitt godkännande till Michel Aoun hoppas Saad Hariri i gengäld utses till premiärminister. Han har gett Syrien skulden för mordet på hans pappa, den förre premiärministern Rafik Hariri.

Michel Aoun stred i två krig i slutet av 1980-talet då det libanesiska inbördeskriget gick mot sitt slut – dels ett mot Syrien och dels ett mot rivaliserande kristna krafter. Hans samarbete med Hizbollah – allierad med den syriska regimen och Iran – har väckt missnöje bland kristna maroniter men också i Washington där Hizbollah ses som en terrororganisation.

Aoun har rykte om sig att fatta oberäkneliga beslut. Efter att i åratal har lobbat mot Syrien från exil återvände den tidigare generalen till Libanon 2005, då syriska styrkor drog sig ur landet i kölvattnet av mordet på Rafik Hariri.

Valet av Michel Aoun är en seger för Hizbollah, Teheran och Damaskus.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.