Sedan Vladimir Putin återvände till presidentposten har Ryssland antagit en rad lagar som slagit hårt mot det civila samhället. Den senaste lagen, lagen om icke önskvärda organisationer, träder nu i kraft.
Lagen innebär att en utländsk eller internationell organisation kan förbjudas om den anses vara ett hot mot den konstitutionella ordningen i Ryssland eller landets försvar och säkerhet.
Inga förvarningar
Det är Riksåklagaren i samråd med utrikesministeriet som bestämmer om en organisation är icke önskvärd. Den som klassats som icke önskvärd får ingen förvarning och måste upphöra med sin verksamhet i Ryssland.
Privatpersoner som samarbetar med en organisation som klassats som icke önskvärd riskerar upp till sex års fängelse. Ryska och internationella människorättsförsvarare fruktar att lagen kommer användas för att tysta oberoende röster.
– Det här är ytterligare en attack mot det ryska civilsamhället. Den riktar sig såväl mot utländska organisationer som ryska aktivister, eftersom dessa ofta samarbetar med den här typen av organisationer, säger Sergej Nikitin på Amnesty International.
Redan hårt pressade
Sedan 2012 finns det en lag som redan pressar Rysslands frivilligorganisationer hårt – lagen om utländska agenter, som riktar sig mot ryska organisationer som får ekonomiska bidrag från utlandet och som enligt myndigheterna idkar politisk verksamhet. Hittills har över 60 organisationer registrerats som utländska agenter. Sergej Nikitin på Amnesty International ser den nya lagen som ett komplement till agentlagen.
– Ja, jag ser den som ett tillägg till agentlagen. Den förra är riktad mot ryska organisationer, medan den här främst är tänkt att användas mot utländska. De kompletterar varandra, men hänger också samman med flera andra lagar som stiftats de senaste åren, som till exempel den som begränsar demonstrationsfriheten, eller den mot förtal.
Svar på sanktioner
En av upphovsmännen bakom lagen om icke önskvärda organisationer, dumaledamoten Aleksandr Tarnavskij, förnekar dock att lagen är riktad mot frivilligorganisationer, utan hävdar att syftet är att kunna stänga och slänga ut utländska företag verksamma i Ryssland. Aleksandr Tarnavskij beskriver lagen som Rysslands svar på västs sanktioner.
– Vissa västländer vill kriga mot Ryssland och har infört sanktioner mot oss. Jag föreslog därför den här lagen för vårt parlament, så att Ryssland kan få ett verktyg att svara på sanktionerna med.
Riktar sig lagen främst mot frivilligorganisationer eller mot företag?
– Den är främst riktad mot företag som kan skada Ryssland, säger Aleksandr Tarnavskij.
Svenska företag avstår kommentarer
SVT Nyheter har varit i kontakt med flera svenska företag i Ryssland, men alla har avböjt att kommentera lagen med hänvisning till det politiska klimatet. Även före detta Exportrådet, Business Sweden avstår en intervju.
– Lagtexten är oprecist formulerad, vilket gör att lagen kan användas väldigt brett. Begreppet icke-statliga organisationer kan tolkas på många sätt, det kan handla om organisationer som Amnesty International, om företag, som Aleksandr Tarnavskij hävdar, men även om utländska medier som har kontor i Ryssland, säger Sergej Nikitin.
Innan lagen ens trätt i kraft har fem organisationer, däribland Amnesty international och Human Rights Watch anmälts till åklagaren för granskning enligt den nya lagen.
Vad säger du till dem som menar att det här är lag som slår mot demokratin?
– Vi inser att det är en hård lag, men det är en lag och lagar ska följas. Jag tror att demokratiska processer och traditioner får ett allt starkare fäste i Ryssland och vi är på väg åt rätt håll, säger Aleksandr Tarnavskij.