Nya inreseregler för resenärer från sex, i huvudsak muslimska länder, till USA införs under torsdagen. Regelverket är en omarbetad version av det dekret som infördes av den amerikanske presidenten Donald Trump i januari.
De nya reglerna kan sammanfattas i fem punkter:
- Nya sökande från länderna Syrien, Sudan, Somalia, Libyen, Iran och Jemen kunna bevisa att de har nära band till en familjemedlem som redan finns i USA. Som giltiga familjemedlemmar räknas en förälder, make eller maka, barn, vuxet barn, svärson, svärdotter eller syskon.
- Far- och morföräldrar, barnbarn, fastrar och farbröder, syskonbarn, kusiner, svägerskor och svågrar, fästmör och fästmän räknas däremot inte som nära relationer, enligt de nya riktlinjerna.
- Detsamma krav gäller, med några undantag, även flyktingar som fortfarande väntar på godkännande.
- Visum som redan har godkänts kommer inte att återkallas.
- Journalister, studenter, arbetare eller föreläsare som har giltiga inbjudningar eller anställningskontrakt i USA kommer inte att omfattas av inreseförbudet.
”Bona fide”-förhållande
Riktlinjerna preciserar dock att undantag för affärsresor eller studieresor inte gäller om dessa iscensatts som täckmantel för att undvika regelverket, enligt The Guardian. En redan betald hotellbokning eller giltigt hyrbilskontrakt räknas inte heller för att resenären ska kunna få resa in i USA.
Eventuella vinnare från de sex berörda länderna som dragit en vinstlott i det så kallade DV-lotteriet, där man kan vinna ett eftertraktat permanent uppehållstillstånd i USA, måste kunna bevisa att de har ett ”bona fide”-förhållande till USA – ett begrepp som kan översättas ungefär med att man agerar i god tro och inte med avsikt att lura någon – för att få tillåtelse att resa in i landet.
Exakt hur detta ska kunna bevisas framgår dock inte av riktilinjerna.
Vinnarna måste annars kunna visa att de redan har en nära släkting boende i landet, vilket dock kan vara svårt då de permanenta uppehållstillstånden – Green cards – endast lottas ut i länder med låga nivåer av invandring till USA.
Omarbetad version av tidigare dekret
De nya inresereglerna är en omarbetad version av det dekret som redan 27 januari undertecknades av Donald Trump och som gällde begränsningar vad gällde inresor till USA för medborgare i sju i huvudsak muslimska länder – bland dessa fanns, utöver de länder som nu omfattas av inresebegränsningarna, även Irak.
LÄS MER: Trump inför tillfälligt immigrationsstopp
Det tidigare inreseförbudet skulle då gälla i 90 dygn och inga visa skulle under den perioden utfärdas till medborgare i de berörda länderna.
Alla former av flyktingmottagande skulle dessutom stoppas i 120 dygn.
Det tidigare dekretet ledde till omfattande protester i USA och i övriga världen, och kritiserades för att vara diskriminerande och inneffektivt.
LÄS MER: Hundratusentals vill stoppa Trump från att besöka Storbritannien
Oklart kring dubbla medborgarskap
Hur det nya regelverket påverkar människor med dubbelt medborgarskap är fortfarande oklart. Till exempel finns tiotusentals svenskar som även är Iranska medborgare. SVT Nyheter har ännu inte fått något besked om vad som gäller från vare sig USA:s ambassad eller svenska Utrikesdepartementet.
Förra gången Trump-administrationen införde reserförbud framkom det efter några dagar att den som reser på svenskt pass kunde söka visum som vanligt, oavsett ytterligare medborgarskap.
Bakgrund: Presidentordern om inreseförbud
- Den 27 januari skrev USA:s president Donald Trump under ett dekret om regler för flyktingar och resenärer. Det omfattade ett inreseförbud för personer från sju i huvudsak muslimska länder – Iran, Irak, Libyen, Somalia, Sudan, Syrien och Jemen – i 90 dygn. Inga USA-visum skulle utfärdas i länderna under den tiden.
- Dessutom skulle allt flyktingmottagande i USA stoppas i 120 dygn, tills nya regler införts. Därefter var det tänkt att flyktingar som flyr undan ”religiöst förtryck” (kristna, enligt Trump själv) skulle prioriteras. Flyktingar från det krigshärjade Syrien skulle stoppas från inresa tills vidare, tills presidenten beslutar att de inte längre utgör ett hot mot landets säkerhet.
- Presidentdekretets syfte var, enligt Trump, att hålla islamistiska terrorister borta från USA och ge Washington DC tid att utarbeta rutiner för ”extrem granskning” av människor från de utpekade länderna.
- Beslutet ledde till omfattande folkliga protester både i USA och utomlands, liksom från näringslivet och världsledare. Det kritiserades för att vara dels diskriminerande, dels ineffektivt. Den 4 februari stoppades det som konstitutionsvidrigt av James Robart, federal domare i Seattle.
- Vita huset övervägde att överklaga till Högsta domstolen men valde att i stället arbeta fram ett nytt, mindre omfattande, dekret. Det presenterades den 6 mars. I den nya skrivningen var Irak undantaget från listan av länder med inreseförbud och undantag gjordes också för människor som redan har giltiga visum och andra tillstånd. Tillsvidarestoppet för flyktingar från Syrien slopades också.
- Den nya ordern skulle ha trätt i kraft den 16 mars, men stoppades tillfälligt av domstolar i Hawaii och Maryland. Stoppet fastslogs senare. Justitiedepartementet vände sig till Högsta domstolen för att häva stoppet. Den 26 juni meddelade HD att man ska ta upp fallet i höst. Tills dess får presidentordern införas, men enbart för personer som inte kan påvisa en ”äkta koppling” till USA.