Natten mellan den 17 och 18 september 1961 störtade planet som FN:s generalsekreterare befann sig på. Hammarskjöld var på väg till Ndola i nuvarande Zambia för att träffa Moise Tshombe, ledaren för utbrytarrepubliken Katanga. Syftet var att mäkla fred under den så kallade Kongokrisen.
En mil från flygplatsen i Ndola störtar DC-6:an som Hammarsköld färdas i. I decennier har det spekulerats i om Hammarskjölds plan blev nedskjutet eller utsattes för ett sabotage av brittiska eller belgiska underrättelsetjänster. Båda länderna hade starka ekonomiska gruvintressen i Katanga.
Vännen pekar ut van Risseghem
Tidigt förekom uppgifter att en brittisk/belgisk pilot, som verkade som legoknekt på Katangasidan, skulle ha skjutit ner planet. Piloten hette Jan van Risseghem.
– Vi har intervjuat en nära vän till Jan van Risseghem. Han berättar för oss att van Risseghem erkände att han skjutit ner Dag Hammarsköld, säger journalisten Andreas Rocksén, som arbetat med dokumentären Cold Case Hammarskjöld.
Hur vet ni att ni kan lita på de här uppgifterna?
– Vännen ger en detaljerad beskrivning av hur det gått till. Vilket plan van Risseghem använde och hur han flög från en primitiv flygplats ute i bushen. Vännen ger till exempel trovärdiga detaljer om hur van Risseghem satte in en extra tank i flygplanet för att kunna rusa motorn innan start på den lilla flygplatsen. Det krävdes för att kunna lyfta på en kortare sträcka, ungefär som piloter gör på hangarfartyg.
Finns det andra uppgifter som pekar i samma riktning?
– Sammantaget bekräftar vännen ett telexmeddelande som amerikanska myndigheter släppte 2014. I det dokumentet pekar en amerikansk ambassadör ut van Risseghem redan samma dag som man hittade det kraschade planet.
Änka säger sig ha fyllt i loggar
Jan van Risseghem förnekade under hela sitt liv att han haft något med attentatet att göra. Men bland sina vänner ska han ha erkänt flera gånger. Offentligt visade han upp sina flygloggar som alibi. De visade att han inte var på plats i Katanga när Hammarskjölds plan störtade.
– Flygloggarna innehåller oriktiga uppgifter om piloter han ska ha flugit med. Dessutom har Jan van Risseghems änka berättat för en av våra researchers att det är hon som fyllt i flygloggarna. Så ska det inte gå till, säger Andreas Rocksén.
Varför har hon gjort det?
– Det får ju oss att misstänka att hon försökt dölja att hennes man var inblandad händelsen.
Teorier och konspirationer har florerat ända sedan den ödesdigra natten 1961 då Hammarköld dog. Sannolikt lär även dessa nya uppgifter tas emot med skepsis i flera läger. Den springande punkten är vem som skulle ha motiv och resurser att mörda FN:s generalsekreterare, dessutom utan att avslöjas.
– Det fanns starka politiska intressen som ville få bort Hammarskjöld. Han stod upp för FN-deklarationen och ställde sig ofta bakom de små medlemsstaternas intressen mot stormakterna. Belgare och britter hade dessutom stora ekonomiska intressen i Katangas gruvor. Ett exempel på detta fanns i Storbritannien. Där samlades en grupp högerpolitiker i det brittiska parlamentet i något de kallade ”The Monday Club”. De var bittra motståndare till Storbritanniens avkoloniseringspolitik och de uttryckte också ett tydligt hat mot just Hammarskjöld.
Nya detaljer om stjärtfena
I arbetet med dokumentären, som samproducerats med SVT, fann researchgruppen också tidigare okända bilder på planet som Hammarskjöld kraschade i.
Att det fanns ett stort hål i stjärtfenan har inte tidigare varit känt, enligt Andreas Rocksén.
– Det finns en notering om stjärtfenan i den ursprungliga haveriutredningen. Den redogör för en skadad stjärtfena, men talar inte om hålet. Vi har visat den här bilden för två experter som menar att skadan sannolikt uppstått på grund av en missil eller av granateld, säger Andreas Rocksén.
Bakom de nya uppgifterna står också Mads Brügger, Göran Björkdahl, Johanna Johnsson och Fons Faeyerts. Dokumentären Cold Case Hammarsköld är planerad att sändas i SVT senare under våren.