Foto: TT/SVT Foto: SVT

”Oerhört viktigt att det blev en överenskommelse nu”

Uppdaterad
Publicerad

EU:s finansministerar enades sent på skärtorsdagen om ett stödpaket på totalt 500 miljarder euro. Det efter långa förhandlingar. Det hade varit ett stort misslyckande om de hade tvingats skjuta fram det ytterligare, konstaterar SVT:s Europakorrespondent Christoffer Wendick.

Vad innebär det här stödpaktetet?

– Det var oerhört viktigt att det blev en överenskommelse i kväll. Att åter skjuta fram beslutet för att länderna inte kunnat enas hade varit ett stort misslyckande. Det hade tolkats som att EU inte fungerar när det behövs som bäst – i tider av kris. Även om säkert inte alla länder är helt nöjda så blev det ändå ett ordentligt paket med 500 miljarder euro i form av framförallt billiga lån som medlemsländerna får ta del av för att kunna rädda företag, anställda och täcka en del av ländernas skenande sjukvårdskostnader, säger SVT:s Europakorrespondent Christoffer Wendick.

Coronapandemin

Vart går pengarna?

– 100 miljarder euro får EU-länderna låna till låg ränta för att kompensera lönebortfall för arbetslösa. 200 miljarder euro får krisande företag låna billigt från Europeiska investeringsbanken, EIB. Runt 200 miljarder euro får länderna som har euron som valuta låna från deras gemensamma kriskassa, ESM. Pengarna ska täcka sjukvårdskostnader för covid-19 och andra ökade utgifter i krisens spår.

Tros det här vara tillräckligt?

– Ännu är kostnaderna för pandemin svåra att överskåda och detta är förmodligen inte tillräckligt för att kompensera alla som lider ekonomisk skada i unionen. Men det är mycket pengar och det är vad EU kan erbjuda just nu. Utöver detta sätter medlemsländerna själva av stora belopp av skattepengar. EU kommer dessutom tillåta mer statsstöd till näringslivet än vanligtvis, och tolerera att ländernas statsskulder växer mer nu.

Varför dröjde det så länge innan de var överens?

– Den svåraste frågan har varit om och i så fall vilka begränsningar som ska gälla för hur euroländerna använder lånen från den gemensamma kriskassan – den Europeiska stabilitetsmekanismen, ESM. Mest oense har Italien och Nederländerna varit. Nederländerna har velat ha garantier för att pengarna går till sjukvårdskostnader och satsningar som verkligen moderniserar ekonomin. Italien, som hittills är hårdast drabbat av covid-19, har inte velat ha begränsningar eller för den delen kontroller av hur pengarna används. Just nu vet vi att en överenskommelse gjorts. Men när detaljerna och det finstilta presenteras kommer det också stå klart vilket land som fått flytta sig mest. Italien eller Nederländerna.  

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Coronapandemin

Mer i ämnet