Striden om den amerikanska senaten är inte riktigt över än. Och inpå måndagsmorgonen är striden jämnare än vad man tidigare trott.
Orsaken är utvecklingen i den traditionellt röda delstaten Georgia, där resultatet går i en oväntad riktning. Eftersom varken Republikanernas eller Demokraternas kandidat fått 50 procent av rösterna i delstaten kommer det hela att avgöras i två omval den 5 januari – bara några veckor innan installeringen av USA:s nye president Joe Biden.
Har ändå en stol kvar att vinna
Republikanerna kontrollerar senaten med 53 mot 47 senatorer. För att Demokraterna ska överta makten i senaten krävs att de kniper fyra nya mandat sammanlagt. Hittills har Demokraterna tagit två republikanska stolar, men förlorat en av sina egna. Partiet måste alltså knipa ytterligare tre för att få igenom ett maktskifte.
Det jämna resultatet i Georgia gör att Demokraterna kan knappa in. Om partiet vinner de båda stolarna i Georgia efter omval blir det avgjort: 50/50.
Enligt den amerikanska konstitutionen är det i sådana fall vicepresidenten som har den avgörande rösten, vilket betyder att Demokraterna får kontroll över senaten och därmed hela kongressen.
CNN: ”Inte särskilt troligt”
Trots det jämna läget är det ändå inte troligt att Demokraterna kniper senaten, skriver nyhetskanalen CNN som tror att Republikanerna gynnas av ett omval.
Valdeltagandet brukar minska vid omvalen, och Republikanerna har historiskt sett gått bättre än Demokraterna i de fall då omval av det här fallet hållits i Georgia.
Enligt analyssajten FiveThirtyEight är det troligt att valet till senaten slutar med att Republikanerna kniper 50 platser och Demokraterna 48. Kampen om de sista platserna kommer då att avgöras i de två omvalen i Georgia 5 januari.
Demokraterna ser ut att ta representanthuset
När det gäller den andra kammaren i kongressen, representanthuset, spås Demokraterna behålla makten. På måndagen hade Demokraterna enligt flera medier nått upp till de 218 mandat som krävs för att få majoritet i kammaren, även om en del röster återstår att räkna. Från republikanskt håll finns en förhoppning om att i alla fall minska underläget på 40 platser som uppstod i 2018 års mellanval.
Så fungerar kongressen
Kongressen är den federala lagstiftande församlingen i USA med säte i Washington DC.
Den har två kammare: senaten med 100 senatorer och representanthuset med 435 ledamöter. Demokraterna har i nuläget makten i representanthuset medan Republikanerna kontrollerar senaten med 53 mot 47 senatorer.
Både representanthuset och senaten är direkt avgörande för presidentens makt och spelutrymme i USA. För att ett lagförslag ska gå igenom måste det antas av bägge kamrar i kongressen.
För att ett lagförslag ska gå igenom måste det antas av bägge kamrar.
Ledamöterna i representanthuset väljs om vartannat år. Senatorerna väljs på sex år, men omkring en tredjedel åt gången, vilket innebär att det hålls nya val vartannat år när mandatperioder går ut.
Det är inte ovanligt att en eller båda kamrar i kongressen kontrolleras av ett annat parti än presidentens. Under Donald Trumps tid i Vita huset hade Republikanerna kontroll över bägge fram till mellanårsvalen 2018, då de tappade makten i representanthuset.