Australien införde för ett antal år sedan en mycket hård flyktingpolitik, i uttalat syfte att skrämma bort flyende människor som försöker ta sig sjövägen till landet. En grundpoäng är att flyktingsmugglingen aldrig ska nå fram, utan att migranterna ska stoppas på vägen och tas om hand på bland annat Nauru.
”Vi har hårda åtgärder, en del skulle säga grymma åtgärder”, sade Malcolm Turnbull, numera Australiens premiärminister, 2014, enligt Amnesty.
”Men faktum är att om man vill stoppa människosmugglingen så måste man vara väldigt, väldigt hård.”
Övergrepp och korruption
Resultatet har blivit omfattande hälsoproblem, och enligt flera rapporter en kultur av övergrepp och korruption i lägren.
”Australiens regering har isolerat svaga kvinnor, män och barn på en avlägsen plats som de inte kan lämna, med det specifika syftet att de ska lida. Och lider gör de”, säger Anna Neistat vid Amnesty International enligt ett pressmeddelande.
Människorättsorganisationen kallar anläggningarna ”ett fängelse under bar himmel”. Nästan alla Amnestys utsända har pratat med i lägren har fått psykiska problem av livet där.
”En återvändsgränd”
En del europeiska politiker har under de senaste årens flyktingdebatt pekat på Australien som ett framgångsrikt exempel på avskräckande flyktingpolitik. Men Amnesty säger att den skoningslösa linjen kommer att slå tillbaka.
”Politiken som Australiens regering marknadsför i världen som en framgång är samma som den har erkänt för allmänheten är grym. En politik som gör systematiska övergrepp legitima är en återvändsgränd inte bara för flyktingar – det är en återvändsgränd för Australien”, säger Anna Neistat.
”Den har gjort Australien unikt ökänt.”
Fakta: Nauru och ”Stillahavslösningen”
Republiken Nauru i västra Stilla havet är ett av världens minsta länder. Landytan är 21 kvadratkilometer – ungefär tre gånger så stor som ön Ven i Öresund.
2001 slöt Australien och Nauru ett avtal om att den lilla fattiga önationen skulle hysa en anläggning för människor som söker asyl i Australien, en politik som den australiske dåvarande premiärministern John Howard kallade Stillahavslösningen (The Pacific Solution). Ett läger byggdes med plats för ett antal hundra personer. Sedan dess har användningen av lägret varierat i takt med politiska maktskiften i Australien.
Liknande anläggningar har upprättats på bland annat Julön och Papua Nya Guinea.
De australiska politiker som är negativa till politiken säger att den är inte bara grym, utan dyr också, med kostnader på i genomsnitt flera miljoner kronor per person för de asylsökande som hamnar i lägren.
Källor: BBC, australiska gränsmyndigheter, med flera