Den gigantiska privatiseringen av företag och naturtillgångar efter kommunistiska Sovjetunionens fall anses ha lett till att kriminalitet, korruption och maffiaverksamhet har frodats i Ryssland. Omfattningen är av lätt insedda skäl svår att mäta, men de senaste åren har flera stora avslöjanden gjorts, av enskilda personer och affärsmän, och av journalistiska nätverk.
Den växande penningtvätthärvan som avslöjats i Danske Bank är en del av ett stort system för rysk penningtvätt som journalistorganisationen OCCPR, som granskar internationell korruption, har avslöjat.
De välkända läckorna Panama Papers och Paradise Papers, från en annan journalistorganisation, ICIJ, har också avslöjat gömda bolag och tillgångar med koppling till penningtvätt. Avslöjandena i Paradisläckan gjorde att ett annat litet land inne i EU, Malta, hamnade i fokus som en central för allt från laglig men aggressiv skatteplanering till ren penningtvätt, ofta med italienska maffiapengar inblandade.
Tjänar grova pengar
Strax innan den läckan avslöjades sprängdes en grävande journalist, Daphne Caruana Galizia, som gjort avslöjanden om korruption och penningtvätt på Malta, till döds av en bilbomb. En del av hennes avslöjanden sträckte sig ända in i regeringskansliet. När hon dog arbetade hon med en granskning av ryska pengar och intressen på Malta.
Många länder och myndigheter gör allt för att strama åt och komma åt penningtvätt av kriminella pengar. Och sedan USA införde sanktioner mot Ryssland efter invasionen av Ukraina, har det blivit väsentligt svårare för ryska intressen att föra ut tillgångar, och framförallt att tvätta dem.
Men det finns alltså länder som fortfarande gjort det möjligt, och de har kunnat tjäna grova pengar på sina finanssystem. Malta är ett sådant, enligt hårda kritiker från höger till vänster i EU-parlamentet. De baltiska ländernas banksystem har tydligen också varit lätta att använda. Där finns också historiskt starka kopplingar till Ryssland och ryska pengar.
Nordea indraget i härvan
Och Danske Bank är inte den enda nordiska banken som har stora intressen där. I själva verket tog de svenska bankerna mer eller mindre över banksystemen i Baltikum strax innan den förra finanskrisen för tio år sedan. En stor del av deras utlåning har dock skett till vanliga privatpersoner och till fastighetsinvesteringar.
Nordea är dock indraget i den ryska penningtvättshärvan via sin baltiska verksamhet, enligt OCCRP och danska journalister som arbetat med avslöjandet.
Nordea har också tidigare fått hård kritik för dålig koll på penningtvätt. Banken bötfälldes 2015 av Finansinspektionen, och fick även hård kritik efter avslöjandena i Panama Papers om omfattande verksamhet för att hjälpa kunder att sätta upp bolag och placera pengar i Panamabolag.
Nordea har själva lämnat uppgifter om misstänkta transaktioner i Baltikum som avslöjats i den ryska penningtvätthärvan. Finansinspektionen har dock ingen pågående undersökning. Nordea hänvisar till att man arbetat hårt med att stärka kontrollen sedan flera år.
Så sent som för två år sedan utökade Nordea sin baltiska verksamhet kraftigt genom att slå ihop den med banken DNB. Men nu, för några veckor sedan, kom plötsligt beskedet att banken säljer hela den baltiska verksamheten.
På Nordea förnekar man bestämt att beslutet att dra sig ur har kopplingar till penningtvätt eller hur det baltiska banksystemet fungerar, utan säger att man nu har bytt strategi och satsar på nordisk verksamhet.