I IPCC-rapporten för 2007 målades ett verkligt skräckscenario upp. År 2035 skulle största delen av Himalayas glaciärer ha smält ner. Av 500 000 kvadratkilometer (lite större än Sverige) skulle bara 100 000 finnas kvar (som Norrbottens län).
Miljarder människors vattenförsörjning i främst Indien och Kina skulle vara hotad. En världskatastrof hotade inom ett par decennier.
Katastrofen försvann
Men den kanadensiske geografen Graham Cogley trodde inte sina ögon. Han hade själv skrivit en del av IPCC-rapporten. Han började söka på nätet. Tyska nyhetsmagasinet Der Spiegels on-line-upplaga berättar den spännande och skrämmande historien om världskatastrofen som till sist försvann.
Cogley fann att IPCC citerade Världsnaturfonden (WWF). Men källan var inte en vetenskaplig undersökning. Det var en artikel från 1999 ur en populärvetenskaplig tidskrift, där en indisk glaciärforskare intervjuades.
IPCC gör ingen egen forskning utan sammanställer forskningsresultat. Men man tar även med s k ”grå litteratur”, alltså sådan som inte är rent igenom vetenskaplig.
Cogley forskade vidare. Varifrån kom året 2035? Cogley menade att det var en fullständig orimlighet att ismassorna skulle kunna smälta så fort.
315 år fel
Och så hittar han en vetenskaplig rapport från 1996 där en av Rysslands främsta glaciärforskare Vladimir Kotlyakov, gör en mycket grov beräkning av himalayaisens framtid.
Han gissar – grovt – att runt fyra femtedelar skulle vara borta – år 2350!
En felräkning på 315 år – och en grov gissning av forskaren. Och kanske en sifferförväxling som blev till en nära förestående katastrof.
Nu lovar IPCC att man ”ska ta sig en titt på saken med himalaya-glaciärerna”. IPCC:s vice ordförande, Jean-Pascal van Ypersele säger till BBC News att man gjort fel och att siffran ska ses över.
Bo Inge Andersson