För exakt tolv år sedan stod jag på samma torg när vänsterpolitikern López Obrador protesterade mot resultatet i presidentvalet som han hävdade berodde på valfusk. Det var början på en flera månader lång konflikt där han vägrade att erkänna sig besegrad och blockerade centrala delar av huvudstaden. Då trodde många att det skulle bli slutet på López Obradors politiska karriär. Och få hade 2006 kunnat föreställa sig att han senare skulle återvända i triumf.
Historisk valseger
Andrés Manuel López Obrador – mer känd som Amlo – har dominerat mexikansk politik under 2000-talet, först som borgmästare i huvudstaden och sedan som presidentkandidat tre gånger om. Han har utmärkt sig genom sin hätska anti-etablissemangs-retorik. Men López Obrador har under den här valkampanjen byggt en bredare allians, tonat ner retoriken och vunnit ett större stöd inom medelklassen.
Under de sista veckorna före valet växte López Obradors ledning i opinionen och frågan var inte längre om han skulle vinna utan hur starkt mandat han skulle få. Nu vet vi att segermarginalen överträffar vad de mest hängivna anhängarna hade vågat hoppas på. Med 53 procent av rösterna för López Obrador skiljer det över 30 procent ner till Anaya på andra plats. Det är den största valsegern sedan Mexiko upphörde att vara en enpartistat.
López Obrador erbjöd förändring
Morena – ett parti som inte ens fanns för fyra år sedan – går nu mot storseger i presidentvalet, kan tillsammans med sina koalitionspartners få egen majoritet i parlamentet och vinner merparten av de nio delstatsval som ägde rum under söndagen. Detta gör att López Obrador kommer till makten med det starkaste mandatet i modern tid.
I valrörelsen har López Obrador kapitaliserat på det utbredda missnöjet med den sittande presidenten Enrique Peña Nieto. Som mångårig oppositionell på vänsterkanten kunde han med störst trovärdighet erbjuda den förändring som de flesta mexikaner vill se.
Frågetecken kring lösningar
Det är framförallt tre valfrågor som varit avgörande för väljarna: våldet, korruptionen och fattigdomen. Att kunna visa resultat på de områdena blir den nya presidentens största utmaning. Annars kan skyhöga förväntningar snabbt förvandlas till frustration.
Även López Obradors kritiker erkänner att han träffsäkert pekat ut Mexikos största problem. Men det finns stora frågetecken kring hans föreslagna lösningar. Hur ska stora sociala satsningar kunna finansieras när han samtidigt lovar att varken höja skatter eller ta nya lån? Vem ska omfattas av den amnesti som han lagt fram som en lösning på våldsspiralen? Och kommer verkligen korruptionen kunna bekämpas enbart med det goda exemplet från en hederlig president?
Komplicerad relation till USA
Dessutom får López Obrador ärva en skakig grannrelation med Trumps USA. Länderna befinner sig mitt i en infekterad omförhandling av frihandelsavtalet Nafta. Även andra viktiga samarbetsfrågor står på agendan. Hur ska två presidenter som står långt ifrån varandra ideologiskt kunna komma överens om migration och drogbekämpning?
Efter en blodig valrörelse med hela 50 mord på kandidater så blev ändå valdagen en seger för demokratin. Trots rapporter om röstköp och våldsamheter deltog 63 procent av de röstberättigade i valet. Många av dem var förstagångsväljare.
”De fattiga först”
Vi såg också frön till en ny politisk kultur. López Obradors motståndare erkände sig snabbt besegrade när vallokalsundersökningarna presenterats. Det tolkas som en mognad i det demokratiska systemet. Och kan om det förvaltas på rätt sätt – av vinnare så väl som förlorare – bli startskottet på en ny epok där våld, hot och valfusk inte längre är norm.
”För allas bästa, de fattiga först”, sade López Obrador i sitt segertal på valnatten. Nu återstår det att se om det blir så.