I november förra året var läkaren och aktivisten Ahmed Saied på besök i sin hemstad Kairo. Han hade sen tre år tillbaka bott i Tyskland. Och just denna novemberdag var det årsdagen för det som hände på Mohamed Mahmoud-gatan 2011.
Brutalitet mot demonstranter
Ett stenkast från Tahrirtorget och den väldiga byggnaden som utgör inrikesministeriet samlades människor i november 2011 för hedra de som mist sina liv under kuppen mot den störtade diktatorn Hosni Mobarak. Det var en tid då hoppfullheten kring ett demokratiskt skifte i Egypten fortfarande glödde. Men sedan den 19 november tog det fridfulla, och hoppfulla, en annan vändning. Under sex dagar sammandrabbades demonstranterna med en hänsynslös polis som med slag, tårgas och skott försökte skingra massan. Prickskyttar siktade specifikt mot ögonen och ögonlappen har blivit symbolisk för polisbrutalitet under 2011 års revolution.
”Det var en mardröm”
Året var 2015 när Ahmed Saied tog på sig en långärmad t-shirt och virade en halsduk runt halsen för att medverka i en sittdemonstration på just Mohamed Mahmoud. Ahmed Saied har fortfarande inte kommit hem. Han greps den dagen. Hans brott: Förhindrande av trafik. Hans dom: Två år i fängelset, på det ökända al-aqrab – skorpionen – som Torafängelsets mest slutna avdelning kallas för.
– Det var en mardröm när vi fick veta att Ahmed skulle dit, jag kunde knappt tro det. Det finns ingen logisk förklaring till varför man sätter en person där för att han varit på en fredlig demonstration, skriver hans syster Lamia Saied till SVT Nyheter.
Vittnar om övergrepp
I en rapport om fängelseavdelningen ”skorpionen” som människorättsorganisationen Human Rights Watch publicerade i dag finns vittnesmål om tortyr, övergrepp och ständiga kränkningar.
– Syftet med det här fängelset verkar vara att ha en plats där man kan förvara regimkritiker, för att sedan glömma bort dem, säger Joe Stork, ansvarig för Human Rights Watchs Mellanösternavdelning.
Nekas vård och medicin
I rapporten framgår det att fångarna sover på golvet och inte har tillgång till några hygienprodukter. Besök från nära och kära, till och med advokater, kan ställas in utan någon förvarning eller upplysning om hur länge det varar. Ibland är det veckor, ibland månader. Om de skulle bli sjuka nekas de vård och medicin. Viktnedgång är ett faktum för många. Och i vissa fall har det gått så pass långt att fångar dött i brist på sjukvård, mat eller kläder, skriver Human Rights Watch i rapporten.
– För två veckor sen berättade Ahmed hur han försökte rädda en annan fånges liv. Han hade fått en hjärtattack och det fanns ingen annan läkare där än han. Men han lyckades inte. I 15 minuter försökte han men det var för sent. Fängelsevakterna brydde sig inte, berättar Lamia Saied.
”Han är inte ens kriminell”
Det finns ingen officiell siffra på hur många som faktiskt sitter fängslade där men enligt intervjuer med familjemedlemmar beräknar Human Rights Watch att det är runt ett tusental.
Fängelset har sedan det byggdes 1993 inhyst de som anses vara farligast och det största hotet mot landets säkerhet. Många anhängare till Muslimska brödraskapet skickades till Torafängelset sedan partiet och dess ledare, Muhammad Mursi, Egyptens första folkvalda president, störtades i 2013. Bland fångarna finns också de som är misstänkta för terrorism och har kopplingar till det så kallade Islamiska staten. Och sen också den grupp människor som är kritiska mot nuvarande presidenten Abdel Fattah al-Sisis styre, som Ahmed Saied, skriver Human Rights Watch.
– Ahmed har suttit där i över 300 dagar och har 14 månader kvar. Vi får inte ge honom kläder, mat eller ens böcker, skriver en uppgiven Lamia Saied. Jag förstår inte varför han sitter där, han är inte ens kriminell.