De få journalister och FN utredare som vågat sig ut på landsbygden i den våldsdrabbade provinsen Kasai vittnar om samma sak: ett upprepat naket våld från regimens säkerhetstyrkor mot obeväpnade civila.

LÄS MER: TV: Bakgrund till konflikten i Kasai i Kongo-Kinshasa

Enligt FN:s kommissionär för de mänskliga rättigheterna, Zeid Raad al Hussein, har också regimen beväpnat en lokal milis, Bana Mura, för att terrorisera civilbefolkningen. Avsikten är att trycka ner ett växande missnöje med president Joseph Kabilas regim.

Kasai – en region rik på diamanter

Under senare år har just Kasai, i motsats till östra Kongo, varit en relativt fredlig del av landet. Men i augusti förra året dödades en lokal ledare i strider med regimens soldater och det blev startskottet för en allt blodigare våldsvåg.

LÄS MER: Presidentval kan dröja i Kongo-Kinshasa

Ledaren var en symbol för det växande missnöjet med president Kabila. Han och hans regim har, sedan han blev president 2001, lagt beslag på vinsterna från den oerhört lönsamma diamantutvinningen i Kasai. Kasai har några av världens största diamantfyndigheter och i ett mera demokratiskt och funktionellt land hade råvarurikedomen varit en rik källa till välstånd och utveckling för provinsens över fem miljoner invånare.

Befolkningen berövas på inkomsterna

Men istället har den redan tidigare utbredda fattigdomen förvärrats, allt fler ungdomar saknar pengar för att gifta sig, familjer tvingas till plågsamma beslut som vem av barnen i en stor syskonskara som ska få gå i den avgiftsbelagda skolan och känslan av vanmakt och hopplöshet har spätt på desperationen.

LÄS MER: Barnarbete bakom diamanter i svenska affärer

Missnöjet nådde en ny toppnotering när Kabila, efter två mandatperioder och i strid med författningen, vägrade lämna presidentposten i december förra året.

Det till 80 procent statligt ägda gruvbolaget MIBA kontrollerar diamantutvinningen tillsammans med det belgiska företaget Umicore. I en ohelig allians mellan den allt mer auktoritära regimen och det belgiska gruvbolaget, en efterträdare till Union Minière som dominerade råvarutvinningen i Kongo när Belgien var kolonialmakt, berövas Kasais befolkning på inkomsterna från de värdefulla diamanterna.

40 poliser hittades halshuggna

Som en reaktion på orättvisorna har en lokal och mycket våldsam milis, Kaumina Nsapu, vuxit fram. I mars kidnappade den ett 40-tal poliser som, med undantag för de få av poliserna som talade det lokala språket luba, senare hittades halshuggna. Hatet och rädslan mot militärer, säkerhetsstyrkor och poliser närs av omfattande rapporter om summariska avrättningar, ibland också av barn, plundringar och sexuella övergrepp.

Zaida Catalán skulle utreda övergreppen

Svenskan Zaida Catalán och amerikanen Michael Sharp ingick i en FN-ledd panel som på plats skulle utreda vilka som är ansvariga för övergreppen i Kasai. Men de försvann och när deras döda kroppar påträffades skyllde regimen på Kaumina Nsapu-milisen. Regimen har hittills vägrat delta i FN:s utredning av hur de båda dödades. Offren i de hittills 52 påträffade massgravarna har, enligt regimen, alla dödats av Kaumina Nsapu-milisen.

President Joseph Kabila har lovat att avgå men först i april 2018. Kongo, stort som Västeuropa, är en splittrad nation och enligt Kabila är det bara han som just nu klarar uppgiften att styra det väldiga landet.

Men oppositionen och allt fler kongoleser kräver att han ska lämna ifrån sig makten nu. Kampen om det råvarurika Kongo har många intressenter och har orsakat två stora krig de senaste 20 åren, krig som dödat uppemot tre miljoner människor och stoppat den välståndsutveckling andra delar av Afrika fått ta del av. USA, EU och FN har hittills bara nöjt sig med fördömanden av Kabilas maktmissbruk.

Rikt på diamanter- fattig befolkning

FN:s stora fredsstyrka, nära 20,000 soldater, fredsorganisationens största uppdrag just nu, har inte heller förmått att stoppa våldsspiralen i Kasai eller i andra delar av landet. Gatuprotester, fängelseuppror och attacker mot landets säkerhetsstyrkor växer nu i omfattning dag för dag. Regimen ställde nyligen  in firandet av 57-årsdagen av självständigheten från Belgien.

Och Joseph Kabilas utlovade tal till nationen ersattes av en TV-sänd text som förklarade det uteblivna talet med presidentens dåliga hälsa. Och den planerade militärparaden stoppades, enligt en presidentrådgivare, av säkerhetsskäl.

Kampen om Kongo har som sagt många intressenter, inte minst grannländer som Uganda, Rwanda och Angola,  och förs ofta i ett halvdunkel där orsak och verkan kan vara svåra att reda ut.

Men grundproblemet i Kongo och Kasai är tydligt; det orimliga i att det extremt råvarurika Kongo ska ha en av världens i särklass fattigaste befolkningar.