PiS skulle få 238 av 460 mandat enligt opinionsinstitutet Ipsos vallokalsundersökning. Det ser dessutom ut som om det blir ett underhus utan ett vänsterblock. Polen har tagit ett klart steg till höger. Vänsterblocket fick i undersökningen 6,6 procent men hade behövt 8 för att komma in.
Ett officiellt valresultat kommer under måndagen.
Det är det högerliberala partiet Medborgarplattformen, PO, som nu efter åtta år är den store förloraren. Partiet har fört en åtstramningskurs samtidigt som Polens ekonomi på tio år har vuxit med knappt 50 procent.
Men partiet betecknas som utslitet av regerandet och en skandal med en olaglig avlyssning 2014 av partitoppar som visade maktens arrogans och vulgaritet när de satt och skroderade över dyrbara viner och dyrbar mat medan de visade sitt förakt för väljarna och andra politiker.
Detta ledde till att PO förlorade presidentvalet i maj i år till PiS. Och efter den chocken har partiet inte hämtat sig.
Satsat på de besvikna
PiS är nationalistiskt, religiöst och mycket konservativt. Frågan är om partiet nu i regeringsställning kommer att driva en ”kulturkamp” mot tendenser i samhället som man ogillar.
Men i fråga om ekonomisk politik är partiet närmast vänsterpopulistiskt. Det vill nu satsa på de som är besvikna på den politik som PO har fört. PO har ansetts som partiet för dem som tjänar bra, medan PiS har vänt sig till de med lägre löner.
Partiet har presenterat en hel katalog av löften: PiS har lovat att återställa pensionsåldern från 67 till 65 år för män och 60 för kvinnor, sänka skatten för låginkomsttagare, höja minimilönen, höja barnbidragen, sänka momsen, och ge fria läkemedel åt de äldsta. Privatiseringar ska hejdas. Även småföretagare ska få sänkta skatter.
Utländska företag ska beskattas högre. Det gäller bland annat banker och stora detaljhandelskedjor som är starka i Polen. Redan under valnatten förkunnade PiS att det blir en bankskatt.
Bråkade med EU
Det är alltså en ekonomisk politik som går tvärtemot vad PO har stått för. Om löftena förverkligas kommer Polen att förändras ordentligt.
PiS-ledaren Jarosław Kaczyński har ett förflutet som premiärminister 2006-2007, då han bråkade med EU och hävdade Polens självständighet. Partiet är EU-skeptiskt och frågan är hur mycket det kommer att påverka EU den här gången.
Det är inte han som blir PiS premiärminister om PiS får bilda regering utan Beata Szydło, som har en mildare framtoning än den polemiske partiledaren. Hon utsågs direkt av Kaczyński. Många har spekulerat i att hon är en marionett och att Kaczyński kommer att hålla i trådarna i bakgrunden – eller efter ett tag ersätta henne.
Ledare för ett block inom EU?
Han har tydligt markerat att han och PiS inte accepterar PO-regeringens beslut att ta emot cirka 6.500 flyktingar. Detta kan leda till nya stridigheter med EU, liksom under hans premiärministertid på 2000-talet.
Polen kan eventuellt bli den ledande nationen i ett block av öst- och centraleuropeiska stater som är emot EU:s flyktingpolitik. Han har även uttalat sin beundran för den omstridde auktoritäre ungerske ledaren Viktor Orbán. Det kan bli mer turbulens även inom EU, alltså.
En PiS-regering kan väntas bli mer aktivt i Nato när det gäller att varna för Rysslands politik, vilket även gäller för EU:s politik. Det har spekulerats i att en PiS-regering skulle vilja ha ett säkerhetspolitiskt samarbete med Sverige. Finland och de baltiska länderna när det gäller Ryssland.
Frågan är om det också blir som förra gången – att förhållandet till Tyskland blir spändare. Det handlar dels om det förflutna: Att partiet påpekar Tysklands skuld till Polen under andra världskriget, dels nutiden, som till exempel Tysklands och PiS och den tyska regeringens olika inställning i flyktingfrågan.