President Erdoğan började som en kämpe för fördjupad demokrati, en reformator och brobyggare i det konfliktfyllda Mellanöstern.

Men under senare år har han utvecklats till en allt mer auktoritär ledare och koncentrerat mer och mer makt till sig själv och den närmaste kretsen. För ganska exakt ett år sedan genomfördes ett misslyckat kuppförsök mot Erdoğan.

Kuppförsöket blev en perfekt ursäkt för arresteringar, massavskedanden och en allt mer långtgående censur mot medierna.

LÄS MER: Kuppförsöket i Turkiet – detta har hänt

All kritik terrorism

Erdoğan och hans parti klassar i dag all kritik som terrorism. Måltavlorna för regimen är framför allt den så kallade Gülenrörelsen, en mäktig men löst sammansatt milt islamistiska anhängare som fram till för fyra år sedan var nära allierade med Erdoğan, men som hamnade i onåd sedan gruppens medier rapporterat om korrupta affärer som Erdoğans son ska var inblandad i.

Men regimens attacker riktar sig också mot det prokurdiska partiet HDP och det republikanska folkpartiet, CHP.

Och det är ledaren för CHP, den 68-årige Kemal Kilicdaroglu, som nu har lett den 45 mil långa marschen från huvudstaden Ankara till Turkiets största stad Istanbul.

LÄS MER: Mer än 40.000 gripna

Krav att alla ska släppas

Kraven är att alla 40.000 som fängslats efter kuppen ska släppas, bland dom flera parlamentsledamöter, chefredaktörer, advokater, lärare och poliser, att de avskedade ska få tillbaka sina jobb och att tystade medier ska fp komma ut igen.

Under eftermiddagen nådde marschen slutmålet, det fängelse i Istanbul i vilket flera av de gripna sitter fängslade.

Tidigare manifestationer mot regimen har stoppats med stora polisinsatser. Demokratimarschen har dock fått fortsätta.