Utrikes
I Polen genomfördes demonstrationer mot den nya medielagen 2016. Foto: AP/Czarek Sokolowski

Försök till politisk styrning av public service vanligt i Europa

Publicerad

I många länder i Europa försöker politiker styra public service-bolagens innehåll. I Östeuropa har nationalkonservativa politiker lagstiftat för att öka sitt inflytande. I andra länder har man genom sänkta statsbidrag minskat oberoendet och handlingsfriheten för medier inom public service.

I Polen väckte försöken att styra public service starka reaktioner bland befolkningen. Den medielag som antogs 2016 gav den sittande polska regeringen direkt inflytande över de stora radio- och tv-kanalerna inom landets public service. Finansministern har rätt att tillsätta och sparka företagens chefer.

Ungern kritiseras

En liknande utveckling har skett i Ungern där en ny mediemyndighet med regeringstrogna ledamöter inrättats. Företrädare för EU har varnat för att försöken till politisk påverkan inte stämmer överens med de gemensamma europeiska värderingarna inom unionen.

Skandal i Finland

I Finland blev det stor skandal när statsministern försökte påverka innehållet i Yles nyhetsprogram. Chefredaktören på Yle fälldes av opinionsnämnden för att ha gett efter för politiska påtryckningar.

– Public service-medierna är alltid mest utsatta på grund av den offentliga finansieringen. Därför är det viktigt att man håller politikerna på tydligt behörigt avstånd för att inte förlora sin legitimitet, särskilt nu när medierna allmänt ifrågasätts, säger medieforskaren Maria Norbäck på Göteborgs universitet.

Marie Norbäck är medieforskare vid Göteborgs universitet. Foto: Privat

Ett annat sätt att försöka styra public service-medier är genom anslagen. Under den ekonomiska krisen i Grekland drog man in en stor del av public service-bolagens budget. Även i Rumänien och Bulgarien pressas public service-företagen politiskt och ekonomiskt.

Schweiz röstade nej

I Schweiz genomfördes nyligen en folkomröstning där ett av förslagen handlade om att slopa den obligatoriska licensavgiften. Mer än 70 procent av de som deltog röstade nej till förslaget.

– Att strypa pengarna till public service-företag är ett mer sofistikerat sätt att slå undan benen på den oberoende journalistiken. Det ser inte lika illa ut som att införa censur eller ändra lagar. Användningen av sociala medier är ett annat sätt för politiker att sidsteppa medierna och skapa sig egna kanaler där de inte blir granskade, säger Maria Norbäck till SVT Nyheter.

Närmare politiken

– I södra Europa har public service-bolagen en annan tradition och ett mediesystem där journalister står närmare politiken och är mer delaktiga i det offentliga samtalet. Gränserna är inte lika starka som i den skandinaviska och anglosaxiska traditionen, säger Maria Norbäck.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.