Kommentar: Bo Inge Andersson Foto: SVT

Analys: Putins önskelista börjar klarna

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Det börjar klarna vad Putin vill ha av östra Ukraina. Det döljs bakom det oskyldiga uttalandet av honom att grundlagen bör ändras i Ukraina. Men det är i själva verket sprängstoff.

Rysslands president sade på torsdagen att Ukrainas grundlag bör ändras för att bättre tillgodose rättigheterna för befolkningen i östra Ukraina, där ju två provinser, Donets och Luhansk, har förklarat sig självständiga.

Äntligen skymtar alltså Putins mål för oss.

Krimkonflikten

Omfattande rättigheter

Vad han önskar tycks vara att Ukraina görs om från en stat som styrs centralt från huvudstaden Kiev till en federal förbundsstat (som Tyskland eller USA).

Konkret betyder detta att utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk – där majoriteten talar ryska – skulle stanna kvar inom Ukraina, men att de får omfattande nya rättigheter inom Ukraina, liksom de övriga delstaterna som bildas.

Bakom detta ligger tanken att de i så fall kan utveckla sin kontakter med Ryssland mer. Detta är alltså en lösning som ersätter eventuella planer på att bryta ut regionerna ur Ukraina – som Putin gjorde i våras med Krim.

Ukraina består

Formellt skulle det innebära att staten Ukraina består som suverän fri stat och att Ukrainas territorium respekteras – vilket alltså inte skedde i våras när Ryssland  annekterade Krim.

Bakom Putins önskemål om en federal stat ligger förmodligen också baktanken att de nya delstaterna ska få sådan makt att de kan hindra en del av de beslut centralregeringen i Kiev vill fatta.

Framförallt skulle de båda delstaterna kunna kämpa mot att Ukraina går med i EU eller Nato.

Få stort inflytande

Frågan är nu om EU och USA – och Ukraina – kan acceptera en sådan lösning. Den innehåller mycket av sprängstoff. I praktiken skulle Ryssland kunna skaffa sig ett stort inflytande i Ukraina via de före detta utbrytarrepublikerna.

Det skulle vara att radikalt förändra den ukrainska statens villkor. Frågan är om västmakterna är intresserade av detta – det vore ju i praktiken att köra över ukrainska lregeringen och försvaga Ukraina i förhållande till dagens situation.

Att det nu efter onsdagens och torsdagens maratonsittning kommer till ett avtal om en vapenvila kan vara ett steg mot lösning av Ukraina-krisen. Men om det ska ske på Putins villkor om en grundlagsändring, kan det ändå bli en besvärlig väg mot fred.

Frågan är: Vem ska utforma denna grundlag? Ska det ske med hjälp av de makter som nu förhandlar? Eller ska det överlåtas enbart till Ukrainas parlament?

Finns hopp

Om vapenvilan håller vet vi inte förrän om ett par dagar, inte heller om de tunga vapnen dras tillbaka från frontlinjen.

Men den franske presidenten François Hollande säger att det finns en reell chans att nu förbättra läget i Ukraina, även om mycket återstår att göra. Även en talesman för Tysklands regeringschef Angela Merkel talar om att det nu finns hopp.

Denna gång har man även fattat beslut om frigivning av ”krigsfångar”. Enligt den ryska sidan har de fyra ledarna – från Frankrike, Ryssland, Tyskland och Ukraina – enats om att fortsätta hålla regelbundna möten för att se till att de nya villkoren i dagens avtal förverkligas.

Konkreta lösningar

Ukrainas president Petro Porosjenko säger att man kommit överens om att Ukraina vid årsskiftet ska ha kontroll över den rysk-ukrainska gränsen. Över den – hävdar väst – har Ryssland fört in trupper och militär materiel till separatisterna.

Det finns alltså en del konkreta punkter som ser ut att ha lösts – åtminstone på papperet.

Det kan ses som ett gott tecken, men frågan är hela tiden om motsättningarna mellan Kiev och Donetsk/Luhansk är överbryggade genom detta avtal. Det kan bara den ovissa framtiden utvisa.

Till exempel kan det komma till konflikter när separatisterna – vad man kan förstå av det som läckt ut om avtalet – måste evakuera områden som de erövrat under vintern.

Ny anledning till konflikt

Det finns redan en ny anledning till konflikt i striden om den viktiga transportknutpunkten Delbaltseve. Den uppges av separatisterna vara omringad av deras soldater med 6.000 till 8.000 ukrainska soldater instängda.

Separatisterna kräver att få överta Delbaltseve, medan Ukraina hävdar att ortens militära läge inte alls är så ansträngt som separatisterna påstår och att de kan hålla ut.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Krimkonflikten

Mer i ämnet