Minskningen av det totala antalet kärnstridsspetsar beror nämligen i första hand på att USA och Ryssland fortsätter skrota en del äldre vapen, somliga från kalla krigets dagar. Det oroande är att vissa av dem ersätts av kärnvapen med modernare teknik – inte minst i Ryssland.

Dessa nya stridsspetsar hamnar dessutom inte i förråd utan i militär beredskap – vilket innebär att de riskerar att användas om läget skulle bli skarpt. I januari 2023 fanns 9 576 stridsspetsar redo för användning, i militära lager – 86 fler än i januari 2022.

Sipris kartläggning visar att antalet operativa kärnvapen ökade med 12 stycken i Ryssland 2022 – trots att det totala antalet stridsspetsar i landets arsenal krympte.

Flera länder rustar

Och enligt Hans M Kristensen på Sipri är Ryssland inte ensamma. Flera länder stärker sin kärnvapenberedskap:

– Trenden att skaffa fler kärnvapen i operativ tjänst har pågått några år och tycks intensifieras i länder som Kina, Ryssland, Indien, Pakistan och Nordkorea, säger han till SVT.

Främst oroas fredsforskningsinstitutet av Kinas upprustning. Landet har under året ökat antalet tillgängliga kärnvapen från 350 till 410 stycken. För fem år sedan var de 280 till antalet.

Sipri bedömer dock att det i första hand handlar om att Kina, vars kärnvapenmakt är långt mindre än USA:s och Rysslands, försöker bygga upp kapacitet för uppnå den avskräckande effekt landet strävar efter.

”Kina mera självsäkra”

– Men ett bekymmer är att det kan få Kina att känna sig mer självsäkra i sina regionala mål och anspråk i till exempel Sydkinesiska havet och Taiwan, säger Hans M Kristensen och syftar på de ökade spänningarna i området.

Bland de ”mindre” kärnvapenländerna så har Pakistan, Indien och Nordkorea ökat sina arsenaler med 4-5 stridsspetsar vardera till 170, 164 respektive 30 stycken.

Frankrike, Storbritannien och Israel behåller enligt Sipri sina arsenaler på 290, 225 respektive 90 stridsspetsar vardera.

Grafik: Utforska världens kärnvapen